Sex tänkande hattar

Sex tänkande hattar är en metod, där man först gör kartan och sedan väljer väg, skapad av Edward de Bono, expert på kreativt tänkande. Han har utvecklat en rad modeller och verktyg som hjälper oss att bättre utnyttja vår kreativa potential och därmed skapa nya idéer och fatta bättre beslut. Han presenterade sin modell för strukturerat tänkande i början av 80-talet och idag används den i en lång rad verksamheter, där människor lär, fattar beslut och utvärderar. Sex tänkande hattar, tänkehattarna, är en metod där människor lär sig reflektera över en frågeställning eller ett problem utifrån olika perspektiv, där varje perspektivs tänkande är lika viktigt. Man lär sig strategier för problemlösning och stimuleras till reflektion. Man angriper en sak i taget för att ett strukturerat tänkande ger bättre beslut.

När vi i en grupp ska finna lösning på ett problem eller när vi vill utveckla vår verksamhet och söker nya idéer hamnar vi i diskussionen lätt i låsta positioner. Vi blandar friskt fakta, känslor, visioner, hypoteser och logik, vi argumenterar och debatterar. När vi bestämt vad vi tycker eller när vi fått en idé ägnar vi vår kraft till att argumentera för den. Alltför snabbt finner vi att vi hamnat i en position att försvara, att vår prestige sätts på spel.

Man kan inte vara positiv och negativ, objektiv och subjektiv, samtidigt. Man kan inte se fördelar och nackdelar samtidigt för man påverkas i sitt tänkande av hur man mår, glad eller ledsen, lugn eller stressad. Man behöver alltså en metod att tänka efter, som ger kunskap om det egna tänkandet.

Och när en arbetsgrupp hittat en lösning på ett problem så tar man beslut och är nöjd. Men det finns ofta flera svar på en fråga, andra alternativ, och det är inte alls självklart att det första vi kommer på måste vara det bästa. Jakten på alternativ avgör kreativiteten i beslutsfattandet, menar de Bono. Man tar sig förbi det enkla svaret och finner flera andra lösningar.

Modellen med tänkehattarna ger utövarna en chans att strukturera upp sina tankar och på ett tydligt sätt kunna se hur de själva och andra tänker. De sex hattarna förser oss med ett hjälpmedel att rikta uppmärksamheten på sex olika aspekter av en fråga. Hattarna tillåter oss att tänka och säga saker, som vi annars inte kunde tänka och säga utan att sätta vår integritet på spel.

Metoden har två mål, att förenkla tänkandet genom att gripa sig an en sak i taget och att tillåta en omsvängning i tänkandet. Det är en kartläggningsmetod, som gör tänkandet till en process i två stadier och bringar reda i tankarna. Man lägger i lugn och ro alla aspekter av en fråga på bordet. Det kan liknas vid att måla en tavla och använda en färg i taget. Varje färg tycks separat men till slut läggs de ihop och vi ser hela bilden. Först då, när vi ser hela bilden, ser vi de alternativa vägarna och vi kan besluta vilken vi ska välja.

Hur gör man?
Med hjälp av hattarna går man in i ett rollspel, där varje hatt symboliserar ett tänkesätt och där det finns regler för hur man tänker och vad man får säga.

Den blå hatten är samtalsledare, den organiserar tänkandet och står för strukturen. Den har fokus på frågeställningen, anger riktningen på samtalet och sammanfattar. Den blå hatten är ordförande och dirigerar de andra, vem som ska tala och vilka som ska byta hatt till exempel.

De sex hattarna representerar motsatspar: vit är neutral och står för fakta, röd är känsla och intuition. Gul är positiv och står för visioner och fördelar, svart är negativ och ser brister och nackdelar. Den gröna hatten står för kreativitet i motsats till den blås kontroll. Dessa sex färger representerar olika angreppssätt och aspekter på frågeställningen och de presenteras en efter en. Varje person i gruppen tilldelas en hatt och man är bunden att tänka och uttrycka sig enligt den färgens karaktär. Det är svårt i början, det gäller att gå in i rollen, inte falla tillbaka i sitt vanliga sätt att tänka. Den blå hatten kontrollerar att man följer karaktären och fördelar ordet.

En grupp barnbibliotekarier ville tänka nytt, göra sig av med gamla traditioner i tänkandet, och finna svar på frågeställningen: Hur gör vi biblioteket begripligt för barnen? Den gröna hatten uppmanas att presentera en kreativ idé, ett förslag var att skippa hela SAB-systemet på barnavdelningen och istället utgå från barnens frågor och behov. Den gula hattens uppgift är att bejaka, finna fördelar med förslaget och föreslå konstruktiv utveckling. Den svarta hatten söker hinder och problem och är negativ till idén. Sedan får den röda hatten släppa loss sina känslor, ingen logik eller förklaring behövs. ”Hur känns det här? Vad tycker jag om detta?” Den blå hatten kan då uppmana den vita hatten att presentera objektiva fakta och information, som ger bakgrund och innehåll till förslaget. Den gula hatten kan korrigera sitt tänkande efter att fakta och hinder framlagts, men alltid i positiv anda.

Så fortsätter man att diskutera, att vända och vrida på perspektiven. Samtalsledaren kan uppmana deltagarna att byta hattar, han kan be någon sätta på sig en speciell hatt, han kan uppmana alla att bära samma färg. Den gröna hatten sprutar idéer och finner de alternativa förslagen, de som faller utanför gängse ramar. Till sist summerar den blå hatten: ”Vad har vi kommit fram till? Hur har vi tänkt?” Gruppen beslutar vilken väg man vill prova att gå.

Den här metoden ger deltagarna ett metakognitivt språk för att tänka, en förmåga att veta vad vi vet och vad vi inte vet. Det ger en förmåga att lägga upp en strategi för hur vi ska producera den information vi behöver. Vi blir medvetna om våra egna steg och strategier när vi löser problem och reflekterar över vårt eget tänkande.

Slutsatser
De sex tänkande hattarnas metod tillhandahåller ett språk, som fungerar bäst när det blivit gemensamt. När en arbetsgrupp tillägnat sig metoden med de olika hattarnas tänkesätt blir det mycket användbart. Det blir ett språkbruk som införlivas i vardagen. I de aktuella barnbibliotekariernas fortsatta samtal hörde man kommentarer som: ”nu har jag den röda hatten på mig” och ”nu får du ta av dig den svarta hatten” och alla förstod omedelbart vad som menades. Ju mer hattarna används, i desto högre grad blir de en del av tänkandekulturen i en arbetsgrupp. Metoden kan provas i alla verksamhetsrelaterade frågeställningar på ett bibliotek. Det är en strukturerad konkret arbetsmodell som utvecklar tänkandet, skapar nya idéer och garanterar bättre beslut.

Lästips
de Bono, E.; Sex tänkande hattar, Brombergs, 1987
Ericson, V.; Sex tänkande hattar : beskrivning av ett arbetssätt. Examensarbete 10 p, Linköpings universitet 2003