Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända – om förändring, svårigheter och inspirerande utmaningar

är titeln på en rapport skriven av Ola Pilerot och Frances Hultgren, forskare vid Bibliotekshögskolan i Borås. Utifrån en enkät bland bibliotekspersonal i Dalarnas och Uppsala län har författarna försökt belysa hur bibliotekens arbete för och med nyanlända har bidragit till att arbetet i bibloteket har förändrats. Vilka utmaningar har personalen ställts inför?

Här kan du läsa rapporten

Dela Läslust – studieresan till Malmö

malmo1

Den 8-10 november 2016 åkte 26 projektdeltagare på en studieresa till Malmö. Temat för resan var biblioteksverksamhet i mångkulturella områden och för nyanlända personer. Deltagarna besökte Garaget, Malmö stadsbibliotek och Rosengårds bibliotek.

På bloggen Dela Läslust kan du läsa vad deltagarna fick för intryck att ta med sig hem till det egna biblioteket. Det finns även bilder och filmer från biblioteken vi besökte.

malmo2

Några röster från resan:

– Jag tar med mig hur man samverkat med besökarna, på Rosengårdsbiblioteket har det betytt mycket för verksamheten.
Ann Östlund, Borlänge

– Rosengårds bibliotek är ett föredömligt exempel på en inkluderande verksamhet som bidrar till att hjälpa människor som söker att passa in i ett nytt samhälle, samtidigt som det fungerar som ett offentligt vardagsrum för de som söker sällskap och umgänge.
Jonna Stenlund, Andersbergs bibliotek

Vi har alla en mental bild av biblioteket. Inte minst vi som arbetar där. Men har vi inte idag, mer än någonsin, ett bibliotek i förändring?
- Kanske är det viktigt att man har anställda med olika kompetenser på ett bibliotek förutom bibliotekarier? Det behövs pedagoger, samhällsvetare, kulturvetare m.fl. för att kunna tillmötesgå alla besökare och utveckla verksamheten. Med de ökade behoven i dagens samhälle förändras också bibliotekens roll. Bokförvaringen, som blev ett vardagsrum, som blev en samhällsbärare. Biblioteket som blev för alla.
Anna-Karin Styf, Ann-Christine Andersson, Frida Näsman, Kerstin Olsson, Anna-klara Ehn-Ericson samt Birgitta Sandqvist-Andersson

– En fantastiskt välplanerad, rolig och intressant studieresa! Som gav många nya tankar kring vilken attityd vi som arbetar på bibliotek förmedlar. Det var nog det som gjorde starkast intryck på oss. Att alla människor verkligen är välkomna till Malmös bibliotek. Det syns i miljöerna, det hörs hos personalen, det är liksom det som kommuniceras ut. Och detta gäller för alla tre biblioteken vi besökte.
Matilda Böwes, Katarina Bjelvenmark, Leksands bibliotek

Läs mer om resan på Dela Läslust bloggen

Ny statistik över offentliga medel till kultur

I Samhällets utgifter för kultur (Myndigheten för kulturanalys) redovisas utvecklingen av anslagen till kultur inom staten, kommuner och landsting under 2015 samt över tid.

Inom region/landsting uppgick medlen för kultur till knappt 4 miljarder kronor. Andelen har minskat svagt sedan 2013 och utgjorde 2015 i snitt 1,5 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Bibliotek och litteratur är områden som minskat under perioden medan teater, dans och musik fått de största ökningarna.

I kommunerna stod kulturanslagen för totalt knappt 11 miljarder kronor. Här har kulturens andel i snitt minskat under en längre period och den varierar mycket mellan kommunernas budgetar – från 1 till 6,9 procent. Kulturanslaget per invånare i olika kommuner varierar mellan 494 och 2 685 kronor.

Folkbiblioteken och flyktingarna

Ett angeläget ämne som lockade många åhörare var panelsamtalet om Folkbiblioteken och flyktingarna som arrangerades av Bibliotekshögskolan i Borås under bokmässan. I panelen satt representanter från både mindre och större folkbibliotek runtom i Sverige. Alla var överens om att man har märkt av den ökade flyktingströmmen och att detta har påverkat deras verksamhet genom ett större behov av bibliotekets tjänster. På biblioteket i Angered i Göteborg ökad antalet besökare under ett år med 20 procent, och på biblioteket i Norberg tredubblades antal besökare på kort tid. Det var olika hur man upplevt stödet från politiken – en del folkbibliotek hade fått kämpa för att få extra resurser medan andra fått resurser utan problem. Se hela seminariet här:

Ny i Sverige
För den som är ny i Sverige finns det ett antal olika tjänster man kan använda sig av för att lära sig om det svenska samhället och svenska språket och som man kan använda sig av på bibliotekens aktiviteter med fokus på mångspråk.

  • SVT Språkplay
    SVT Språkplay är en separat SVT Play-app med interaktiva undertexter till femton vanliga invandrarspråk. Språkplay är ett verktyg för alla som vill utveckla sitt svenska språk.

    • Så här fungerar appen: Välj fritt bland alla program med valbar text eller välj bland appens rekommenderade program, till exempel ”Nyheter på lätt svenska”. Då öppnas en videospelare där orden i undertexterna är klickbara. Översättningen av orden visas på det språk som du tidigare har angivit som ditt förstaspråk. Det går också att göra integrerade språkövningar i undertexterna.
  • Pappas appar – språkappar
    På hemsidan Pappas appar finns en sammanställning över populära språkappar med svensk text och/eller tal – appar för att lära sig svenska. För barn, utlandssvenskar, nyanlända, invandrare, SVA/SFI. Gå in på sidan Pappas appar för att se alla appar
  • Nyanländ
    För att känna sig delaktig i landet Sverige är det bra med grundläggande kunskap om hur samhället är uppbyggt samt fungerar. Programmet Nyanländ hoppas ge nyanlända grundläggande kunskap om Sverige. Programmen finns på You Tube

:

Hur får man ungdomar att börja läsa?

The story of environment: the promotion of literature, reading and sustainability – öppen föreläsning på Högskolan Dalarna

David Gray, filosofie doktor i engelsk litteratur kommer att bl.a. föreläsa om hur man får ungdomar att läsa och engelsk litteratur. Föreläsningen är en del föreläsningsserien ”Fråga forskaren” som Högskolan Dalarna erbjuder den sista onsdagen varje månad. Föreläsningen är på engelska.

 

Datum: 30 november, tid: 16.00-16.45, plats: Högskolebiblioteket, Campus Falun.