Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020

Regeringen föreslår att barnkonventionen förs in i svensk lag den 1 januari 2020. Förslaget grundar sig på en utredning som presenterades 2015 och en proposition läggs nu fram för riksdagen.

- Det är en väldigt viktig symbol man skickar, säger barn- och äldreminister Lena Hallengren (s).unicef flagga

Inför att lagen ska träda i kraft satsar regeringen på ett treårigt nationellt kunskapslyft om vad FN:s konvention om barnets rättigheter är och innebär, och ska även ta fram en vägledning om hur innehållet ska tolkas.

Förslaget om att göra barnkonventionen till lag har stött på tung kritik tidigare, bland annat från Lagrådet, som avstyrkt remissens förslag till lag och som hävdat att artiklarna är allmänt hållna och sägs inte passa för direkt tillämpning.

”Det är en bakvänd ordning att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svenska lagstiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. En sådan utredning borde göras först och läggas till grund för bedömningen om konventionen bör inkorporeras.” (s. 4-5 i yttrande av Lagrådet kring Inkorporering av FN:s konventions om barnets rättigheter, 2017-09-06)

(läs Lagrådets hela yttrande här)

Men minister Lena Hallengren menar att om inte barnkonventionen blir lag kommer dess bestämmelser aldrig att få den kraft som behövs för att barn och ungas bästa ska gälla fullt ut.

FN:s barnrättskommission har också kritiserat Sverige för att vi inte lyckats tillgodose barns rättigheter fullt ut. Barns ekonomiska och sociala bakgrund har visat sig spela roll för vilket skydd och vilka rättigheter som barnet får ta del av, vilket UNICEF Sveriges program Christina Heilborn anser är helt oacceptabelt. Att barnkonventionen inte fått status som lag är något som FN:s Barnrättskommitté av skäl som ovan kritiserat.

Se reportage från Dagens Nyheter om regeringens förslag om barnkonventionen som svensk lag

Barnkonventionen och biblioteken

För folkbibliotekens del är det – utöver de fyra hörnprinciperna - kanske främst paragraferna 13, 17 och 31 i barnkonventionen som spelar roll. I dessa tre paragrafer står att  varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter; att varje barn har rätt att få tillgång till information via t.ex. internet, radio och tv; att varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Frågor att alltid ha för ögonen vad gäller att tillvarata barns och ungdomars tankar, åsikter och behov, kan på bibliotek vara hur den fysiska biblioteksmiljön passar barn, vilket utrymme de får ta – kvadratmetermässigt och ljudnivåmässigt – och om barnen vistas i biblioteket på de vuxnas premisser och förutsättningar. Hur hittar ett barn i biblioteket, hur är det skyltat? Och hur hittar ett barn till biblioteket? Vad finns det som lockar på utsidan? Också vad gäller bibliotekskatalogen är det viktigt med ett barnperspektiv: hur söker och läser ett barn informationen? Har böckerna i katalogen bilder?

Illustration Pernilla Stalfeldt för Barnens Bibliotek
Illustration Pernilla Stalfeldt för Barnens Bibliotek

Att verkligen bemöda sig om att ta reda på vad barn och unga på bibliotek önskar och har behov av är en stor del av arbetet. Att ställa frågor direkt till barnen om vad de saknar eller tycker om, eller att planera och bjuda in till fokusgrupper är några sätt. Eller, varför inte använda oss av s.k. UX, User Experience? Att sätta upp en åsiktstavla, lägga fram papper och penna för att skriva ett brev till biblioteket; Work Like A Patron (WLAP) – ta på dig mockasinerna och gå i barnets fotspår en dag – hur är det att vara barn på biblioteket?