Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020

Regeringen föreslår att barnkonventionen förs in i svensk lag den 1 januari 2020. Förslaget grundar sig på en utredning som presenterades 2015 och en proposition läggs nu fram för riksdagen.

- Det är en väldigt viktig symbol man skickar, säger barn- och äldreminister Lena Hallengren (s).unicef flagga

Inför att lagen ska träda i kraft satsar regeringen på ett treårigt nationellt kunskapslyft om vad FN:s konvention om barnets rättigheter är och innebär, och ska även ta fram en vägledning om hur innehållet ska tolkas.

Förslaget om att göra barnkonventionen till lag har stött på tung kritik tidigare, bland annat från Lagrådet, som avstyrkt remissens förslag till lag och som hävdat att artiklarna är allmänt hållna och sägs inte passa för direkt tillämpning.

”Det är en bakvänd ordning att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svenska lagstiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. En sådan utredning borde göras först och läggas till grund för bedömningen om konventionen bör inkorporeras.” (s. 4-5 i yttrande av Lagrådet kring Inkorporering av FN:s konventions om barnets rättigheter, 2017-09-06)

(läs Lagrådets hela yttrande här)

Men minister Lena Hallengren menar att om inte barnkonventionen blir lag kommer dess bestämmelser aldrig att få den kraft som behövs för att barn och ungas bästa ska gälla fullt ut.

FN:s barnrättskommission har också kritiserat Sverige för att vi inte lyckats tillgodose barns rättigheter fullt ut. Barns ekonomiska och sociala bakgrund har visat sig spela roll för vilket skydd och vilka rättigheter som barnet får ta del av, vilket UNICEF Sveriges program Christina Heilborn anser är helt oacceptabelt. Att barnkonventionen inte fått status som lag är något som FN:s Barnrättskommitté av skäl som ovan kritiserat.

Se reportage från Dagens Nyheter om regeringens förslag om barnkonventionen som svensk lag

Barnkonventionen och biblioteken

För folkbibliotekens del är det – utöver de fyra hörnprinciperna - kanske främst paragraferna 13, 17 och 31 i barnkonventionen som spelar roll. I dessa tre paragrafer står att  varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter; att varje barn har rätt att få tillgång till information via t.ex. internet, radio och tv; att varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Frågor att alltid ha för ögonen vad gäller att tillvarata barns och ungdomars tankar, åsikter och behov, kan på bibliotek vara hur den fysiska biblioteksmiljön passar barn, vilket utrymme de får ta – kvadratmetermässigt och ljudnivåmässigt – och om barnen vistas i biblioteket på de vuxnas premisser och förutsättningar. Hur hittar ett barn i biblioteket, hur är det skyltat? Och hur hittar ett barn till biblioteket? Vad finns det som lockar på utsidan? Också vad gäller bibliotekskatalogen är det viktigt med ett barnperspektiv: hur söker och läser ett barn informationen? Har böckerna i katalogen bilder?

Illustration Pernilla Stalfeldt för Barnens Bibliotek
Illustration Pernilla Stalfeldt för Barnens Bibliotek

Att verkligen bemöda sig om att ta reda på vad barn och unga på bibliotek önskar och har behov av är en stor del av arbetet. Att ställa frågor direkt till barnen om vad de saknar eller tycker om, eller att planera och bjuda in till fokusgrupper är några sätt. Eller, varför inte använda oss av s.k. UX, User Experience? Att sätta upp en åsiktstavla, lägga fram papper och penna för att skriva ett brev till biblioteket; Work Like A Patron (WLAP) – ta på dig mockasinerna och gå i barnets fotspår en dag – hur är det att vara barn på biblioteket?

 

 

 

 

Ny rapport om barns och ungas kulturvanor

Vad gör barn och unga på sin fritid? Vilka intressen har de?
I sin senaste rapport från oktober i år, undersöker Myndigheten för kulturanalys barns och ungas kulturaktiviteter. Rapporten är den första som Kulturanalys publicerar om barn och ungas kulturvanor i Sverige. Under 2016 och 2017 har man genomfört en nationell undersökning riktad mot barn och unga i samarbete med Statistiska centralbyrån och i samverkan med sex regioner i landet. ”Undersökningen behandlar i vilken utsträckning barn och unga deltar i, utför eller tar del av olika kulturaktiviteter på framför allt fritiden”, står det i rapportens förord, ”samt vilka upplevda hinder för att delta i kulturaktiviteter som finns”.

Rapporten tar också upp skillnader mellan olika grupper avseende ålder, kön, föräldrars utbildning och utländsk bakgrund. Och vad gäller bibliotek och läsning så visar rapporten bland annat på betydande skillnader i hur barn med svensk och utländsk bakgrund använder bibliotek.

Syftet med undersökningen är att bidra till ökad kunskap om barn och ungas kulturvanor och ge underlag för den nationella politiken, samt och förstås, ge underlag till den lokala politiken i de sex samverkande regionerna.

Spana in rapporten här och särskilt sidorna 22-24 som rör bibliotek och läsning.

Barns och ungas kulturaktiviteter

Barnens bibliotek med ny layout

Barnens bibliotek, en sajt för barn på internet, helt gratis och utan reklam, har nu utvecklats vidare och fått en ny layout. Här finns det mesta när det gäller böcker och barn: boktips,  information om författare/illustratörer, bilderboks- och bokfigurer, boksånger, filmade böcker och pyssel. Lyssna också till Bokslukarsällskapet – en hemlig sammanslutning av barn i åldern 9-13 år som recenserar och pratar om nyutkomna slukarböcker. Det går även att bli en Boktyckare och dela med sig av egna favoriter. För den som vill skriva har Anders & Sören bra tips i sin skrivarverkstad.

Bildresultat för barnens bibliotek

Storföreläsningarna från årets Biblioteksdagar finns nu på Vimeo

Du som inte hade möjligt att delta i årets upplaga av Biblioteksdagarna kan nu se och lyssna till de uppladdade storföreläsningarna på Vimeo. Där ligger bland annat  föreläsningen ”Hur Google förändrar vår syn på kunskap och bibliotek” med Olof Sundin, professor vid Lunds universitet, Gunilla Fors, bibliotekarie vid Malmö stadsbibliotek samt Sara Kjellberg, bibliotekarie och forskare vid Malmö högskola och Lunds universitet. Mycket intressant är också universitetslektor Anette Svingstedts föreläsning ”Om att skapa förutsättningar för goda serviceupplevelser”, servicemötet som grunden i all tjänsteverksamhet.

https://vimeo.com/biblioteksforeningen

 

Kulturrådets första steg mot att integrera frågor som rör barn- och ungdomskultur på sin webbplats

” Kulturrådet verkar för barns och ungas rätt till kultur. Myndigheten ska se till att barn och unga får möjligheter att delta i det konstnärliga och kulturella livet, att de får uppleva kultur och att de själva får skapa.”

Webbplatsen innehåller samlad information om barn- och ungdomskultur, skapande skola och läsfrämjande. Till exempel går det att läsa om det nystartade nationella pilotprojektet: Bokstart Sverige. Här finns också information om hur det nya stödet till läs- och litteraturfrämjande ser ut. Direktlänkar till Läsambassadörens podd ”Läs för livet!” ger möjlighet att lyssna till flera intressanta samtal, bland annat talar forskaren Catharina Schmidt om ”Hur blir man en sån som läser”. Den tidigare så omtyckta men nedlagda projektdatabasen ”Bolla” uppstår nu snart igen på Kulturrådets webbplats och fortsatt arbete med att fylla på nytt material kommer att ske under våren.

http://www.kulturradet.se/sv/bou/

OLYMPUS DIGITAL CAMERA