Barnradions bokpris 2018

Det hela är ett klockrent koncept. Fem barn, fem böcker. Fem avsnitt där barn får prata litteratur med varandra. Nu är det dags igen för Barnradions bokpris!

Varje år sedan 2010 har Barnradions bokpris utsetts av en jury bestående av barn som läser fem nominerade och nyutgivna böcker i kategorin 9-12 år. Barnen träffas sedan och pratar om böckerna, där diskussionerna sedan blir till en radioserie – ett program för varje bok. I det sjätte och sista programmet väljs en vinnare, som får en rund summa prispengar.barnradion 2018

I år består juryn av fem elever från Rosengårdsskolan i Malmö. Under sommaren har de haft i uppgift att läsa igenom de fem böcker som kan vinna årets pris.

Programmen sänds under Läslovet, dvs 29 oktober – 2 november 2018. Vinnarprogrammet sänds 4 november.

De nominerade böckerna är:

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld

Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting

Risulven av Nina Ivarsson

Ella och Youtube-paniken av Linda Skugge

Pojken i paddan och jag av Jonatan Järvi

Här kan du som arbetar på bibliotek eller i skolan skriva ut en affisch om Barnradions bokpris att sätta upp på ditt bibliotek eller i ett klassrum.

Affischen är en pdf i A3-format, enkel att ladda ner och skriva ut.

När: 29 oktober – 2 november 2018. Kl. 10:03 –  (eller närsomhelst i appen SR Play)

Var: Sveriges Radio P4

Lyssna på äldre program här.

Inom ramen för det legitima: en intervjustudie om hur folkbibliotekarier verkar för en demokratisk utveckling

En ny mastersuppsats i i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet har skrivits, som har sin utgångspunkt i den konflikt som allt oftare uppstått på biblioteken den senaste tiden. I författaren Sebastian Harrisons uppsats beskrivs den som ett ”spänningsfält” mellan folkbibliotekets uppdrag om att bidra till fri åsiktsbildning, och bibliotekariers eventuella  motvillighet att inkludera invandringskritiska titlar i mediebeståndet – eftersom det kan uppfattas som oförenligt med det demokratiska uppdraget.

Foto: Helén  Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven
Foto: Helén Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven

Syftet  med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur folkbibliotekarier ser på bibliotekets demokratiska uppdrag och funktion. Detta gör Harrison genom att undersöka om urvalet av medier och aktiviteter med främst invandringskritiska inslag kan skapa osäkerhet i relation till det demokratiska uppdraget och funktionen. Författarens vill därmed sätta ljus på de olika externa och interna krav som folkbibliotekarier har att förhålla sig till.

Genom kvalitativa intervjuer med sex folkbibliotekarier i Malmö försöker Harrison få svar på sina frågor:

Vad beskriver bibliotekarierna som demokratifrämjande arbete på sin arbetsplats? Och hur kan deras beskrivningar förankras i bibliotekslagen? Vilka eventuella möjligheter och begränsningar för att främja den demokratiska utvecklingen i samhället (och i kommunen) upplever de intervjuade? Och uppstår det situationer kring urval av medier och aktiviteter, där bibliotekarierna blir osäkra kring vad som är legitimt beslut, inom ramen för bibliotekets uppdrag?

Harrison drar slutsatsen att uppdraget att verka för det demokratiska samhället tas på allvar av de intervjuade bibliotekarierna, och att det kräver ständiga omprövningar av yrkesetiska förhållningssätt. Deras svar visar på en osäkerhet i hur folkbiblioteket ska leva upp till uppdraget i förhållande till förvärvet av invandringskritiska titlar. Fyra av de sex intervjuade uttrycker ett behov av gemensamma policydokument för inköp, både inom och över kommungränserna.

Harrison poängterar intressant att ”urval av aktiviteter och medier som inte på ett tydligt sätt går att knyta till bibliotekslagens paragrafer och de mål som definieras i lokala styrdokument riskerar att sänka bibliotekets trovärdighet, då den legitima grunden för dem inte är lika uppenbar”.

Men att hänvisa till bibliotekslagen i sammanhanget invandringspolitisk kritiska titlar är svårt, fortsätter Harrison, då §2 innefattar att bidra till ”kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, samtidigt som §6 säger att folkbibliotekets utbud och tjänster ska ”präglas av allsidighet och kvalitet”. De intervjuade och deras kollegor handlar istället efter sina normativa uppfattningar om vad som är det ”rätta att göra”, vilket innebär att en så kallad ”lämplighetslogik” blir styrande.


Läs hela uppsatsen här:

Masteruppsats Inom ramen för det legitima logo lu

Kartläggning av bibliotekens samarbete med BVC

Under våren och försommaren kommer Malin på länsbiblioteket att fara länet runt och knacka på hos Dalarnas barnbibliotekarier. Anledningen är ett nytt arbete med små barns språkutveckling i fokus, och det vi vill veta är hur bibliotekens samverkan med barnhälsovården ser ut i Dalarna.

Foto från Kulturrådet. Fotograf: Anna von Brömssen
Foto från Kulturrådet. Fotograf: Anna von Brömssen

Första steget i arbetet är en kartläggning av länet för att få en överblick över hur en eventuell samverkan mellan bibliotek och BVC ser ut i dagsläget. Finns det samarbete om bokgåvor, eller ordnas det föräldraträffar på biblioteket? Hur tänker man kring samarbetet? Vad fungerar bra, vad kunde bli bättre?

Vi behöver veta hur det ser ut hos oss i Dalarna för att kunna arbeta strategiskt med frågan, särskilt in emot landstinget. Vi gör det här för att forskning * visar gång på gång hur otroligt viktigt det är att arbeta läsfrämjande för de riktigt små; för att alla barn ska erbjudas en likvärdig språkstart, att alla ska få en möjlighet att möta böckerna och litteraturen från första början – oavsett i vilken del av Sverige, eller Dalarna, man bor i.


* ”Det råder konsensus bland forskare om föräldrars betydelse för barns tidiga språkinlärning. I forskningen om familjens och hemmiljöns påverkan på barns läsutveckling finns gott om exempel på de långsiktiga effekterna av ett tidigt föräldraengagemang” (ur Jonas Andersson, Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området, s. 29.)


Vill du läsa om några goda exempel från andra län och regioner?
Kolla här:spraklust3-1

Språklust
(Regionbiblioteket Jönköpings län)

Språkstart Halland (Region Halland)

Språknätet
(Länsbibliotek Uppsala)spraknatet_ny_rod_logga

 

Från flykt till författare

ligger sverige i iranJag bär David Mohseni och hans historia som ett fågelägg. Försiktigt, nära hjärtat. Det är en ynnest att få ta del av minnen och erfarenheter från en ung människa som upplevt mer än vad de flesta av oss skulle orka bära.

David Mohseni. Bild från MTM.
David Mohseni. Bild från MTM.

senaste numret av MTM:s (Myndigheten för Tillgängliga Medier) tidning Läsliv hittar vi ett författarporträtt av David Mohseni som är aktuell med sin självbiografiska bok Ligger Sverige i IranLL-förlaget.

Redan tidigare har en novell som bygger på samma manus givits ut på förlaget Novellix, då med titeln Eller sjunk i havet.

Novellix erbjuder även ett diskussionsunderlag för den eller de som vill använda novellen i bokcirklar eller andra lärande och läsfrämjande sammanhang.

Mohseni bor i Borlänge och beskriver i boken sin långa resa på flykt från Afghanistan till Sverige. Han flydde från talibanerna redan som tioåring, via Iran, Turkiet, Grekland och vidare upp mot Norden. Efter fyra år på flykt har han återförenats med sin bror, som också bor i Dalarna. När han i intervjun får frågan var Hemma är, svarar han:
– Hemma är här i Sverige.

Continue reading ”Från flykt till författare”