En dag om BUFFF, biblioterapi och om samarbete

Hösten 2017 var vi, Malin Magnusson Barle och Suzanne Lazar, båda projektledare för Ett läslyft för Dalarna, i Stockholm för en heldagskonferens som Kulturrådet ordnade. Temat för dagen var Vuxnas läsning, och den ena intressanta programpunkten avlöste den andra, från läsfrämjandesatsningar i hembygdsgårdar till bibliotekspersonalens syn på skönlitteratur på svenska bibliotek.

Men den punkt som gjorde djupt intryck på oss var när Kriminalvårdens generaldirektör Nils Öberg berättade om den svenska kriminalvården, om livet i fängelse, om hur man arbetar med återanpassning till ett liv i frihet – där läsningen och litteraturen kom in – och: om de 30 000 barn i Sverige som har en förälder eller ett syskon eller annan familjemedlem i fängelse. ”De här barnen”, avslutade Nils Öberg sin föreläsning, ”det är dom ni kan göra något för, ni som arbetar med läsning, littatur, läsfrämjande. Det är i den här gruppen barn och unga som vi till allra största del kommer att finna nästa generations dömda interner, om vi vuxna i samhället inte gör någonting för att hjälpa dem.”

I tisdags, den 26 mars, höll vi vår efterlängtade konferensdag på temat Barn med föräldrar eller familjemedlemmar i fängelse – en dag som lockade deltagare från alla möjliga organisationer i länet. Frågan vi ville lyfta är hur vi tillsammans i länet kan arbeta för barn som p.g.a. sin sociala livssituation riskerar att drabbas av psykisk ohälsa, utanförskap, att misslyckas i skolan och att själva hamna i kriminalitet senare i livet. Om vi ska kunna uppnå en god och jämlik hälsa för Dalarnas befolkning – där språk, bildning och makt att uttrycka sig är grundläggande faktorer – måste vi samverka och samarbeta, och vi måste börja med barnen. Om detta pratade Suzanna Westberg, folkhälsochef i Region Dalarna, som också betonade läsningens och litteraturens kraft för förståelse och samtal.

Pia Bergström från BUFFF (Barn och Ungdom med Föräldrar/Familjemedlem i Fängelse) berättade om föreningens arbete med familjerna och barnen. Pia är även utbildare i biblioterapi, något som vi fokuserade på eftermiddagen, då länsbibliotekets Birgitta Winlöf fick lära oss om det biblioterapeutiska arbetssättet och även lät oss pröva på ett par skrivövningar. Efter det presenterade Malin högläsningsmetoden Shared Reading, och planerna som finns i Sverige på att sprida och utveckla metoden.

Kriminalvården var på plats, varav två barnombud, som berättade hur de försöker arbeta utifrån ett barnperspektiv.
Cilla Rhodin  på Dalarnas bildningsförbund pratade folkbildning och samarbete över verksamhetsgränser – som är Ett läslyft för Dalarnas hela idé – och Elin Callmer från Dalateatern läste högt ur antologin ”Du, jag, vi – om att ha en förälder i fängelse”, texter från unga som deltagit i BUFFF Sthlm:s skrivargrupp, med en röst som gav texterna liv och själ.

Vi är med andra ord oerhört tacksamma för alla våra fantastiska gäster som föreläste denna dag!
Intresset för dagen var stort, vi fyllde salen i Fryshuset i Borlänge till brädden. Så tack också alla ni från bibliotek, studieförbund och föreningar, från skola, förskola, barnhälsovård, socialtjänst, sjukvård, hälsovård, myndigheter och kultur. Hurra för er och ert engagemang!

Konstens dolda kraft

Kan konsten – och litteraturen – förändra människors liv?

Självklart, skulle många av oss säga. Och inte bara förändra, utan förgylla, förbättra.
Vi är många som tror det, och vi blir allt fler. Konst och kultur, litteratur, dans, teater, allt är skapelse av människor, för människor.
Konst är samtal och vilja att nå fram, från en avsändare till en mottagare. I konsten sker det mellanmänskliga, konsten är en strävan, kanske mot förståelse, sammanhang och reflektion.

I UR Play:s reportage Konstens dolda kraft får vi i ett avsnitt om litteraturens möjligheter följa med till England och Danmark, där man arbetar med metoden Shared Reading.

I Shared Reading samtalar man om litteratur i grupp. Metoden är utvecklad av den brittiska litteraturvetaren Jane Davis och används främst i grupper av ovana läsare som befinner sig i någon form av utanförskap. Metodens främsta syfte är att erbjuda en gemenskap, stärka individerna och få dem att upptäcka läsningen och litteraturen.

”När folk väcks av den känslomässiga kraften i starkt språk i en bok, så tänker de tankar som om det vore för första gången, och som släpper loss nåt kreativt, hedervärt och rörande.”
säger Philip Davis, professor i litteratur.

”Att förhålla sig till konst påminner om att förhålla sig till en annan person”, säger författaren och filosofen John Armstrong i filmen. ”Vi använder vår egen erfarenhet för att bygga rika, djupa och goda vänskapsband.”

Se den fina filmen om Shared Reading genom att klicka på loggan ovan!

 

Den 26 mars håller Länsbibliotek Dalarna en konferens inom projektet Ett läslyft för Dalarna

Den här dagen vill vi ägna åt de barn i vårt samhälle som lever i en socialt utsatt situation då de har en förälder eller anhörig i fängelse.
I Sverige rör det sig om 30 000 barn. Det är 30 000 barn som själva riskerar att hamna i utanförskap och kriminalitet, för att de saknar stöd, för att de ofta har svårare än andra barn att klara av skolan. Vi vill utforska samarbetets och litteraturens kraft under konferensen: hur kan vi arbeta lokalt i samhället, tillsammans, för att skapa förutsättningar för egenmakt och möjlighet att sätta ord på sina tankar och upplevelser?
Kan vi använda läsning och litteratur och samtalet kring litteraturen, som en motkraft till utanförskap, en hävstång mot sociala skillnader?

Läs mer om konferensen och anmäl dig här

På konferensen får vi bekanta oss med biblioterapin som metod, som även den bygger på tanken att genom läsning och samtalande om skönlitteratur hjälpa läsaren att nå fram till sina egna känslor och därmed stärka jagkänslan, vilket sägs öka välmåendet.
Till konferensen kommer bland andra socionomen Pia Bergström, som är initiativtagare till kursen ”Det biblioterapeutiska arbetssättet” som ges på Ersta Bräcke Sköndals högskola.

Hör Pia Bergström i ett inslag om biblioterapi från Sveriges Radio.

 

Barnradions bokpris 2018

Det hela är ett klockrent koncept. Fem barn, fem böcker. Fem avsnitt där barn får prata litteratur med varandra. Nu är det dags igen för Barnradions bokpris!

Varje år sedan 2010 har Barnradions bokpris utsetts av en jury bestående av barn som läser fem nominerade och nyutgivna böcker i kategorin 9-12 år. Barnen träffas sedan och pratar om böckerna, där diskussionerna sedan blir till en radioserie – ett program för varje bok. I det sjätte och sista programmet väljs en vinnare, som får en rund summa prispengar.barnradion 2018

I år består juryn av fem elever från Rosengårdsskolan i Malmö. Under sommaren har de haft i uppgift att läsa igenom de fem böcker som kan vinna årets pris.

Programmen sänds under Läslovet, dvs 29 oktober – 2 november 2018. Vinnarprogrammet sänds 4 november.

De nominerade böckerna är:

Comedy Queen av Jenny Jägerfeld

Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting

Risulven av Nina Ivarsson

Ella och Youtube-paniken av Linda Skugge

Pojken i paddan och jag av Jonatan Järvi

Här kan du som arbetar på bibliotek eller i skolan skriva ut en affisch om Barnradions bokpris att sätta upp på ditt bibliotek eller i ett klassrum.

Affischen är en pdf i A3-format, enkel att ladda ner och skriva ut.

När: 29 oktober – 2 november 2018. Kl. 10:03 –  (eller närsomhelst i appen SR Play)

Var: Sveriges Radio P4

Lyssna på äldre program här.

Inom ramen för det legitima: en intervjustudie om hur folkbibliotekarier verkar för en demokratisk utveckling

En ny mastersuppsats i i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet har skrivits, som har sin utgångspunkt i den konflikt som allt oftare uppstått på biblioteken den senaste tiden. I författaren Sebastian Harrisons uppsats beskrivs den som ett ”spänningsfält” mellan folkbibliotekets uppdrag om att bidra till fri åsiktsbildning, och bibliotekariers eventuella  motvillighet att inkludera invandringskritiska titlar i mediebeståndet – eftersom det kan uppfattas som oförenligt med det demokratiska uppdraget.

Foto: Helén  Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven
Foto: Helén Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven

Syftet  med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur folkbibliotekarier ser på bibliotekets demokratiska uppdrag och funktion. Detta gör Harrison genom att undersöka om urvalet av medier och aktiviteter med främst invandringskritiska inslag kan skapa osäkerhet i relation till det demokratiska uppdraget och funktionen. Författarens vill därmed sätta ljus på de olika externa och interna krav som folkbibliotekarier har att förhålla sig till.

Genom kvalitativa intervjuer med sex folkbibliotekarier i Malmö försöker Harrison få svar på sina frågor:

Vad beskriver bibliotekarierna som demokratifrämjande arbete på sin arbetsplats? Och hur kan deras beskrivningar förankras i bibliotekslagen? Vilka eventuella möjligheter och begränsningar för att främja den demokratiska utvecklingen i samhället (och i kommunen) upplever de intervjuade? Och uppstår det situationer kring urval av medier och aktiviteter, där bibliotekarierna blir osäkra kring vad som är legitimt beslut, inom ramen för bibliotekets uppdrag?

Harrison drar slutsatsen att uppdraget att verka för det demokratiska samhället tas på allvar av de intervjuade bibliotekarierna, och att det kräver ständiga omprövningar av yrkesetiska förhållningssätt. Deras svar visar på en osäkerhet i hur folkbiblioteket ska leva upp till uppdraget i förhållande till förvärvet av invandringskritiska titlar. Fyra av de sex intervjuade uttrycker ett behov av gemensamma policydokument för inköp, både inom och över kommungränserna.

Harrison poängterar intressant att ”urval av aktiviteter och medier som inte på ett tydligt sätt går att knyta till bibliotekslagens paragrafer och de mål som definieras i lokala styrdokument riskerar att sänka bibliotekets trovärdighet, då den legitima grunden för dem inte är lika uppenbar”.

Men att hänvisa till bibliotekslagen i sammanhanget invandringspolitisk kritiska titlar är svårt, fortsätter Harrison, då §2 innefattar att bidra till ”kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, samtidigt som §6 säger att folkbibliotekets utbud och tjänster ska ”präglas av allsidighet och kvalitet”. De intervjuade och deras kollegor handlar istället efter sina normativa uppfattningar om vad som är det ”rätta att göra”, vilket innebär att en så kallad ”lämplighetslogik” blir styrande.


Läs hela uppsatsen här:

Masteruppsats Inom ramen för det legitima logo lu