Inom ramen för det legitima: en intervjustudie om hur folkbibliotekarier verkar för en demokratisk utveckling

En ny mastersuppsats i i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet har skrivits, som har sin utgångspunkt i den konflikt som allt oftare uppstått på biblioteken den senaste tiden. I författaren Sebastian Harrisons uppsats beskrivs den som ett ”spänningsfält” mellan folkbibliotekets uppdrag om att bidra till fri åsiktsbildning, och bibliotekariers eventuella  motvillighet att inkludera invandringskritiska titlar i mediebeståndet – eftersom det kan uppfattas som oförenligt med det demokratiska uppdraget.

Foto: Helén  Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven
Foto: Helén Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven

Syftet  med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur folkbibliotekarier ser på bibliotekets demokratiska uppdrag och funktion. Detta gör Harrison genom att undersöka om urvalet av medier och aktiviteter med främst invandringskritiska inslag kan skapa osäkerhet i relation till det demokratiska uppdraget och funktionen. Författarens vill därmed sätta ljus på de olika externa och interna krav som folkbibliotekarier har att förhålla sig till.

Genom kvalitativa intervjuer med sex folkbibliotekarier i Malmö försöker Harrison få svar på sina frågor:

Vad beskriver bibliotekarierna som demokratifrämjande arbete på sin arbetsplats? Och hur kan deras beskrivningar förankras i bibliotekslagen? Vilka eventuella möjligheter och begränsningar för att främja den demokratiska utvecklingen i samhället (och i kommunen) upplever de intervjuade? Och uppstår det situationer kring urval av medier och aktiviteter, där bibliotekarierna blir osäkra kring vad som är legitimt beslut, inom ramen för bibliotekets uppdrag?

Harrison drar slutsatsen att uppdraget att verka för det demokratiska samhället tas på allvar av de intervjuade bibliotekarierna, och att det kräver ständiga omprövningar av yrkesetiska förhållningssätt. Deras svar visar på en osäkerhet i hur folkbiblioteket ska leva upp till uppdraget i förhållande till förvärvet av invandringskritiska titlar. Fyra av de sex intervjuade uttrycker ett behov av gemensamma policydokument för inköp, både inom och över kommungränserna.

Harrison poängterar intressant att ”urval av aktiviteter och medier som inte på ett tydligt sätt går att knyta till bibliotekslagens paragrafer och de mål som definieras i lokala styrdokument riskerar att sänka bibliotekets trovärdighet, då den legitima grunden för dem inte är lika uppenbar”.

Men att hänvisa till bibliotekslagen i sammanhanget invandringspolitisk kritiska titlar är svårt, fortsätter Harrison, då §2 innefattar att bidra till ”kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, samtidigt som §6 säger att folkbibliotekets utbud och tjänster ska ”präglas av allsidighet och kvalitet”. De intervjuade och deras kollegor handlar istället efter sina normativa uppfattningar om vad som är det ”rätta att göra”, vilket innebär att en så kallad ”lämplighetslogik” blir styrande.


Läs hela uppsatsen här:

Masteruppsats Inom ramen för det legitima logo lu

Kartläggning av bibliotekens samarbete med BVC

Under våren och försommaren kommer Malin på länsbiblioteket att fara länet runt och knacka på hos Dalarnas barnbibliotekarier. Anledningen är ett nytt arbete med små barns språkutveckling i fokus, och det vi vill veta är hur bibliotekens samverkan med barnhälsovården ser ut i Dalarna.

Foto från Kulturrådet. Fotograf: Anna von Brömssen
Foto från Kulturrådet. Fotograf: Anna von Brömssen

Första steget i arbetet är en kartläggning av länet för att få en överblick över hur en eventuell samverkan mellan bibliotek och BVC ser ut i dagsläget. Finns det samarbete om bokgåvor, eller ordnas det föräldraträffar på biblioteket? Hur tänker man kring samarbetet? Vad fungerar bra, vad kunde bli bättre?

Vi behöver veta hur det ser ut hos oss i Dalarna för att kunna arbeta strategiskt med frågan, särskilt in emot landstinget. Vi gör det här för att forskning * visar gång på gång hur otroligt viktigt det är att arbeta läsfrämjande för de riktigt små; för att alla barn ska erbjudas en likvärdig språkstart, att alla ska få en möjlighet att möta böckerna och litteraturen från första början – oavsett i vilken del av Sverige, eller Dalarna, man bor i.


* ”Det råder konsensus bland forskare om föräldrars betydelse för barns tidiga språkinlärning. I forskningen om familjens och hemmiljöns påverkan på barns läsutveckling finns gott om exempel på de långsiktiga effekterna av ett tidigt föräldraengagemang” (ur Jonas Andersson, Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området, s. 29.)


Vill du läsa om några goda exempel från andra län och regioner?
Kolla här:spraklust3-1

Språklust
(Regionbiblioteket Jönköpings län)

Språkstart Halland (Region Halland)

Språknätet
(Länsbibliotek Uppsala)spraknatet_ny_rod_logga

 

Från flykt till författare

ligger sverige i iranJag bär David Mohseni och hans historia som ett fågelägg. Försiktigt, nära hjärtat. Det är en ynnest att få ta del av minnen och erfarenheter från en ung människa som upplevt mer än vad de flesta av oss skulle orka bära.

David Mohseni. Bild från MTM.
David Mohseni. Bild från MTM.

senaste numret av MTM:s (Myndigheten för Tillgängliga Medier) tidning Läsliv hittar vi ett författarporträtt av David Mohseni som är aktuell med sin självbiografiska bok Ligger Sverige i IranLL-förlaget.

Redan tidigare har en novell som bygger på samma manus givits ut på förlaget Novellix, då med titeln Eller sjunk i havet.

Novellix erbjuder även ett diskussionsunderlag för den eller de som vill använda novellen i bokcirklar eller andra lärande och läsfrämjande sammanhang.

Mohseni bor i Borlänge och beskriver i boken sin långa resa på flykt från Afghanistan till Sverige. Han flydde från talibanerna redan som tioåring, via Iran, Turkiet, Grekland och vidare upp mot Norden. Efter fyra år på flykt har han återförenats med sin bror, som också bor i Dalarna. När han i intervjun får frågan var Hemma är, svarar han:
– Hemma är här i Sverige.

Continue reading ”Från flykt till författare”

Mediekompetens och konkurrens. Ny uppsats om bibliotekariers läsfrämjandearbete i förhållande till nya medier

umeåHur kan tv-spel och andra nya medier fungera som läsfrämjande verktyg på biblioteken? Nu har det kommit en ny uppsats från Umeå universitet:  Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö 


Sofie Strandberg undersöker i sin kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet hur bibliotekarier ser på sitt läsfrämjandeuppdrag och sin yrkesroll i förhållande till nya medier som tv-spel, tv-spelsböcker, rollspel och serier. I sin frågeställning undrar Strandberg bland annat om ett personligt engagemang hos bibliotekarien kan påverka arbetet med nya medier. Vad innebär begreppet ”litteracitet” för bibliotekarierna? Det är en annan fråga, som visar sig få ytterst skiftande svar.

Uppsatsen är en fallstudie med fyra bibliotekarier, och den innehåller en hel del intressanta resultat, bland annat att bibliotekarierna väldigt tydligt påtalar ett stort behov av att barn och unga får tillgång till och verktyg för att lära sig källkritik i förhållande till digitala medier.

Frågan är vilket värde de tekniska kunskaper och färdigheter som barn och unga besitter har samtidigt som de inte har verktygen eller förmågan till att tolka den information de kommer över.

Att bibliotekarierna i allt större utsträckning också kommer att möta en användargrupp med väldigt olika svårigheter kring läs- och skrivkunnighet är en annan sak som kommer fram i uppsatsen. Bibliotekarierna upplever en allt mer nedåtgående läsförståelse hos barn och unga – men även hos vuxna. Att läsa svart text tryckt på vitt papper är något som inte är en självklar färdighet längre.

Samtidigt likställer inte bibliotekarierna läsning med en tryckt bok, utan tolkar utifrån det vidgade textbegreppet.

Tv-spel på bibblan kan fungera dels som en första kontakt med biblioteket för många yngre medborgare, särskilt om bibliotekarien utnyttjar mediet till att aktivt bygga en relation till nya unga besökare. Men samtidigt beskrivs biblioteket befinna sig i ett tillstånd av konkurrens mellan olika medieformer – tv-spel, till exempel, och internetrelaterad media – som nås framför allt via mobiltelefoner.

Biblioteken står inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv, skriver Strandberg.

För yrkesverksamma bibliotekarier blir det [därför] viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. Detta är ett kunskapsområde som ytterligare behöver belysas och undersökas närmare. En ytterligare utmaning utgörs av hur ett källkritiskt arbete och förhållningssätt kan bedrivas inom biblioteken. Deltagarkultur som utgörs av just delandet av kunskap och information förändrar också innebörden av dessa två begrepp. Inom en kultur där aktivt deltagande och medverkande av både spridning och tillgång till information aldrig har varit större, bidrar detta samtidigt till att det blir allt svårare att också avgöra värdet av denna information. […] Frågan är vilket värde de tekniska kunskaper och färdigheter som barn och unga besitter samtidigt som de inte har verktygen eller förmågan till att tolka den information de kommer över.

Läs hela uppsatsen genom att trycka här

Tack till Peter Alsbjer för nyhetstipset!