Ny statistik över offentliga medel till kultur

I Samhällets utgifter för kultur (Myndigheten för kulturanalys) redovisas utvecklingen av anslagen till kultur inom staten, kommuner och landsting under 2015 samt över tid.

Inom region/landsting uppgick medlen för kultur till knappt 4 miljarder kronor. Andelen har minskat svagt sedan 2013 och utgjorde 2015 i snitt 1,5 procent av de totala verksamhetskostnaderna. Bibliotek och litteratur är områden som minskat under perioden medan teater, dans och musik fått de största ökningarna.

I kommunerna stod kulturanslagen för totalt knappt 11 miljarder kronor. Här har kulturens andel i snitt minskat under en längre period och den varierar mycket mellan kommunernas budgetar – från 1 till 6,9 procent. Kulturanslaget per invånare i olika kommuner varierar mellan 494 och 2 685 kronor.

Hur får man ungdomar att börja läsa?

The story of environment: the promotion of literature, reading and sustainability – öppen föreläsning på Högskolan Dalarna

David Gray, filosofie doktor i engelsk litteratur kommer att bl.a. föreläsa om hur man får ungdomar att läsa och engelsk litteratur. Föreläsningen är en del föreläsningsserien ”Fråga forskaren” som Högskolan Dalarna erbjuder den sista onsdagen varje månad. Föreläsningen är på engelska.

 

Datum: 30 november, tid: 16.00-16.45, plats: Högskolebiblioteket, Campus Falun.

 

Skolbibliotek – hur ser det ut?

Skolbibliotek-hur-ser-det-ut_2016_sida_01_w390-2

 

Skolbiblioteksfrågan i Sverige uppfattas ofta som komplex och svår att överblicka. Det beror bland annat på att det finns en mängd olika aktörer som ansvarar för området. Därför gick de åtta myndigheter som på ett eller annat sätt påverkar skolbiblioteksfrågan samman för att skapa en överblick.

Resultatet blev rapporten Skolbibliotek – hur ser det ut? som presenterar hur de olika myndigheternas uppdrag ser ut, vad som kan sägas om läget i dag, samt problembeskrivningar. Sammanställningen utgör också underlag för KB:s arbete med en nationell biblioteksstrategi.

Samtliga myndigheter som bidragit till rapporten är Kulturrådet, Kungliga biblioteket, Myndigheten för tillgängliga medier, Skolforskningsinstitutet, Skolinspektionen, Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens medieråd.

Bibliotekariens praktiska kunskap

Att arbeta på bibliotek är komplext och vad det innebär är inte helt självklart. Vad gör egentligen en bibliotekarie? Hur ser mötena mellan personal och besökare ut?

Skriften Bibliotekariens praktiska kunskap – om kunskap, etik och yrkesrollen är resultatet av en kurs i bibliotekariens praktiska kunskaper som är ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm  och Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Tanken med kursen var att ge deltagarna möjlighet att reflektera över en förändrad yrkesroll och de utmaningar som de ställs för i sin vardag – etiska, samhällsmässiga och kunskapsmässiga.

Förhoppningen med skriften är att den ska fungera som underlag för diskussion och reflektion på fler bibliotek runt om i landet.

Läs boken på denna länk

bibliotekariens-praktiska-kunskap_290px

Nationella biblioteksstrategin föreslår : ”Ge alla invånare digitalt kompetenslyft genom bred bibliotekssatsning”

Digitalt först med användaren i fokus. Biblioteken ger digitaliseringen ett mänskligt ansikte.

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Det föreslår Utredningen för en nationell biblioteksstrategi i sitt första förslag som överlämnats till Kulturdepartementet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen.

Utredningen pekar på att den digitala utvecklingen accelererar och att det därför krävs en långsiktig handlingsplan för att kontinuerligt utveckla invånarnas digitala kompetens. Demografi, aktuella händelser som stort flyktingmottagande eller dåligt utbyggt bredband gör att satsningarna måste byggas utifrån de lokala förutsättningarna. Läs mer i pressmeddelandet.