250 miljoner till biblioteken

Biblioteken jobbar i motvind. Nu vill Vänsterpartiet vända den utvecklingen och har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en satsning på 250 miljoner kronor till bland annat ökade öppettider och fler filialer ute i landet.

– Bildning och kunskap är en maktfråga, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.
Målet enligt henne är att alla ska ha tillgänglighet till bibliotekens kunskapskällor, oavsett var man bor och storlek på plånbok.

Men faktum är att allt färre lånar på biblioteken, speciellt fysiska böcker. Över tid har biblioteken också blivit färre. Bara i fjol lades 13 folkbibliotek ner. Räknar man in även bemannade skolbibliotek och folkhögskolebibliotek förlorade Sverige 65 bibliotek på ett år.

Pengarna ska fördelas via Kulturrådet och fokus kommer att ligga på folkbiblioteken, men hur utformningen av statens tillskott ska se ut i detalj blir en senare fråga, enligt Andersson.

Biblioteken – den femte statsmakten

Den femteDemokrati, utbildning, tillgänglighet och digitalisering. Så skulle man kunna sammanfatta rapporten som presenterades i går. Dessa begrepp återfinns i samtliga kapitel i denna omvärldsanalys. Författarna har oberoende av varandra återkommit till just dessa fyra områden. Biblioteksvärlden är en integrerad del av samhället och befinner sig i samma omvälvning som resten av världen.

Utredningen om en nationell biblioteksstrategi hävdar att bibliotekens roll för att försvara det demokratiska samtalet och en åsiktsbildning byggd på fakta och pluralism är central. Man vill tydliggöra detta genom att benämna biblioteken den femte statsmaktenBiblioteken är en oberoende, självständig neutral kraft som förser medborgarna med underlag och kunskaper för att fungera just som medborgare. Läs eller ladda ner hela rapporten här.

Inom ramen för det legitima: en intervjustudie om hur folkbibliotekarier verkar för en demokratisk utveckling

En ny mastersuppsats i i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet har skrivits, som har sin utgångspunkt i den konflikt som allt oftare uppstått på biblioteken den senaste tiden. I författaren Sebastian Harrisons uppsats beskrivs den som ett ”spänningsfält” mellan folkbibliotekets uppdrag om att bidra till fri åsiktsbildning, och bibliotekariers eventuella  motvillighet att inkludera invandringskritiska titlar i mediebeståndet – eftersom det kan uppfattas som oförenligt med det demokratiska uppdraget.

Foto: Helén  Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven
Foto: Helén Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven

Syftet  med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur folkbibliotekarier ser på bibliotekets demokratiska uppdrag och funktion. Detta gör Harrison genom att undersöka om urvalet av medier och aktiviteter med främst invandringskritiska inslag kan skapa osäkerhet i relation till det demokratiska uppdraget och funktionen. Författarens vill därmed sätta ljus på de olika externa och interna krav som folkbibliotekarier har att förhålla sig till.

Genom kvalitativa intervjuer med sex folkbibliotekarier i Malmö försöker Harrison få svar på sina frågor:

Vad beskriver bibliotekarierna som demokratifrämjande arbete på sin arbetsplats? Och hur kan deras beskrivningar förankras i bibliotekslagen? Vilka eventuella möjligheter och begränsningar för att främja den demokratiska utvecklingen i samhället (och i kommunen) upplever de intervjuade? Och uppstår det situationer kring urval av medier och aktiviteter, där bibliotekarierna blir osäkra kring vad som är legitimt beslut, inom ramen för bibliotekets uppdrag?

Harrison drar slutsatsen att uppdraget att verka för det demokratiska samhället tas på allvar av de intervjuade bibliotekarierna, och att det kräver ständiga omprövningar av yrkesetiska förhållningssätt. Deras svar visar på en osäkerhet i hur folkbiblioteket ska leva upp till uppdraget i förhållande till förvärvet av invandringskritiska titlar. Fyra av de sex intervjuade uttrycker ett behov av gemensamma policydokument för inköp, både inom och över kommungränserna.

Harrison poängterar intressant att ”urval av aktiviteter och medier som inte på ett tydligt sätt går att knyta till bibliotekslagens paragrafer och de mål som definieras i lokala styrdokument riskerar att sänka bibliotekets trovärdighet, då den legitima grunden för dem inte är lika uppenbar”.

Men att hänvisa till bibliotekslagen i sammanhanget invandringspolitisk kritiska titlar är svårt, fortsätter Harrison, då §2 innefattar att bidra till ”kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, samtidigt som §6 säger att folkbibliotekets utbud och tjänster ska ”präglas av allsidighet och kvalitet”. De intervjuade och deras kollegor handlar istället efter sina normativa uppfattningar om vad som är det ”rätta att göra”, vilket innebär att en så kallad ”lämplighetslogik” blir styrande.


Läs hela uppsatsen här:

Masteruppsats Inom ramen för det legitima logo lu

Läs högt!

Kulturrådet har tagit fram en app som hjälper småbarnsföräldrar att hitta den perfekta boken att läsa högt ur när det är sagostund. Ladda ned ”Läs högt!”-appen du med! Den är kostnadsfri och öppnar upp dörrarna till en underbar värld av litteratur för barnen att upptäcka.

Almedalen – yttrandefrihet, upphovsrätt och digital delaktighet

För tredje året i rad arrangerar Sveriges största kulturmyndigheter tillsammans ett program i Almedalen. Arrangörerna är Kungliga biblioteket (KB), Konstnärsnämnden, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Svenska Filminstitutet och Riksarkivet.

Programmet, som äger rum den 3 juli i Länsstyrelsens trädgård mellan klockan 10.00 -13.00, kommer bland annat att lyfta frågor om yttrandefrihet, upphovsrätt och digital delaktighet. Moderatorer är Gunilla Kindstrand och Thord Eriksson. Mer information och programmet i sin helhet finner du här.