Inom ramen för det legitima: en intervjustudie om hur folkbibliotekarier verkar för en demokratisk utveckling

En ny mastersuppsats i i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet har skrivits, som har sin utgångspunkt i den konflikt som allt oftare uppstått på biblioteken den senaste tiden. I författaren Sebastian Harrisons uppsats beskrivs den som ett ”spänningsfält” mellan folkbibliotekets uppdrag om att bidra till fri åsiktsbildning, och bibliotekariers eventuella  motvillighet att inkludera invandringskritiska titlar i mediebeståndet – eftersom det kan uppfattas som oförenligt med det demokratiska uppdraget.

Foto: Helén  Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven
Foto: Helén Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven

Syftet  med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur folkbibliotekarier ser på bibliotekets demokratiska uppdrag och funktion. Detta gör Harrison genom att undersöka om urvalet av medier och aktiviteter med främst invandringskritiska inslag kan skapa osäkerhet i relation till det demokratiska uppdraget och funktionen. Författarens vill därmed sätta ljus på de olika externa och interna krav som folkbibliotekarier har att förhålla sig till.

Genom kvalitativa intervjuer med sex folkbibliotekarier i Malmö försöker Harrison få svar på sina frågor:

Vad beskriver bibliotekarierna som demokratifrämjande arbete på sin arbetsplats? Och hur kan deras beskrivningar förankras i bibliotekslagen? Vilka eventuella möjligheter och begränsningar för att främja den demokratiska utvecklingen i samhället (och i kommunen) upplever de intervjuade? Och uppstår det situationer kring urval av medier och aktiviteter, där bibliotekarierna blir osäkra kring vad som är legitimt beslut, inom ramen för bibliotekets uppdrag?

Harrison drar slutsatsen att uppdraget att verka för det demokratiska samhället tas på allvar av de intervjuade bibliotekarierna, och att det kräver ständiga omprövningar av yrkesetiska förhållningssätt. Deras svar visar på en osäkerhet i hur folkbiblioteket ska leva upp till uppdraget i förhållande till förvärvet av invandringskritiska titlar. Fyra av de sex intervjuade uttrycker ett behov av gemensamma policydokument för inköp, både inom och över kommungränserna.

Harrison poängterar intressant att ”urval av aktiviteter och medier som inte på ett tydligt sätt går att knyta till bibliotekslagens paragrafer och de mål som definieras i lokala styrdokument riskerar att sänka bibliotekets trovärdighet, då den legitima grunden för dem inte är lika uppenbar”.

Men att hänvisa till bibliotekslagen i sammanhanget invandringspolitisk kritiska titlar är svårt, fortsätter Harrison, då §2 innefattar att bidra till ”kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, samtidigt som §6 säger att folkbibliotekets utbud och tjänster ska ”präglas av allsidighet och kvalitet”. De intervjuade och deras kollegor handlar istället efter sina normativa uppfattningar om vad som är det ”rätta att göra”, vilket innebär att en så kallad ”lämplighetslogik” blir styrande.


Läs hela uppsatsen här:

Masteruppsats Inom ramen för det legitima logo lu

Läs högt!

Kulturrådet har tagit fram en app som hjälper småbarnsföräldrar att hitta den perfekta boken att läsa högt ur när det är sagostund. Ladda ned ”Läs högt!”-appen du med! Den är kostnadsfri och öppnar upp dörrarna till en underbar värld av litteratur för barnen att upptäcka.

Almedalen – yttrandefrihet, upphovsrätt och digital delaktighet

För tredje året i rad arrangerar Sveriges största kulturmyndigheter tillsammans ett program i Almedalen. Arrangörerna är Kungliga biblioteket (KB), Konstnärsnämnden, Kulturrådet, Riksantikvarieämbetet, Länsstyrelsen, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Riksteatern, Svenska Filminstitutet och Riksarkivet.

Programmet, som äger rum den 3 juli i Länsstyrelsens trädgård mellan klockan 10.00 -13.00, kommer bland annat att lyfta frågor om yttrandefrihet, upphovsrätt och digital delaktighet. Moderatorer är Gunilla Kindstrand och Thord Eriksson. Mer information och programmet i sin helhet finner du här.

Skolbibliotekets roll för elevers lärande

a3zajosdtty6q4dibvnaSkolbiblioteken spelar en positiv roll för elevernas lärande och prestationer. Det visar en omfattande genomgång av aktuell forskning kring skolbibliotek från utredningen för en nationell biblioteksstrategi.

Utredningen har i särskilt uppdrag att titta på hur skolbiblioteken kan utvecklas. Vad finns det för empiriskt underlag för att bejaka eller förkasta satsningar på skolbiblioteks-verksamhet? Vad utmärker en välfungerande skolbiblioteksverksamhet? Cecilia Gärdén vid Bibliotekshögskolan i Borås har utfört genomgången. I rapporten skriver hon: Många års tvärvetenskaplig, internationell forskning visar att bemannade skolbibliotek som samspelar nära med ämnesundervisningen kan ge väsentliga bidrag till elevers lärande. Vi har idag tillgång till ett stort antal studier som genomförts med olika forskningsmetoder och som sammantaget tydligt pekar på att väl fungerande skolbibliotek kan innebära avsevärda bidrag till undervisning och lärande. Läs eller ladda ner rapporten här.