Inom ramen för det legitima: en intervjustudie om hur folkbibliotekarier verkar för en demokratisk utveckling

En ny mastersuppsats i i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet har skrivits, som har sin utgångspunkt i den konflikt som allt oftare uppstått på biblioteken den senaste tiden. I författaren Sebastian Harrisons uppsats beskrivs den som ett ”spänningsfält” mellan folkbibliotekets uppdrag om att bidra till fri åsiktsbildning, och bibliotekariers eventuella  motvillighet att inkludera invandringskritiska titlar i mediebeståndet – eftersom det kan uppfattas som oförenligt med det demokratiska uppdraget.

Foto: Helén  Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven
Foto: Helén Andersson. Umeå stadsbibliotek Väven

Syftet  med uppsatsen är att fördjupa kunskapen om hur folkbibliotekarier ser på bibliotekets demokratiska uppdrag och funktion. Detta gör Harrison genom att undersöka om urvalet av medier och aktiviteter med främst invandringskritiska inslag kan skapa osäkerhet i relation till det demokratiska uppdraget och funktionen. Författarens vill därmed sätta ljus på de olika externa och interna krav som folkbibliotekarier har att förhålla sig till.

Genom kvalitativa intervjuer med sex folkbibliotekarier i Malmö försöker Harrison få svar på sina frågor:

Vad beskriver bibliotekarierna som demokratifrämjande arbete på sin arbetsplats? Och hur kan deras beskrivningar förankras i bibliotekslagen? Vilka eventuella möjligheter och begränsningar för att främja den demokratiska utvecklingen i samhället (och i kommunen) upplever de intervjuade? Och uppstår det situationer kring urval av medier och aktiviteter, där bibliotekarierna blir osäkra kring vad som är legitimt beslut, inom ramen för bibliotekets uppdrag?

Harrison drar slutsatsen att uppdraget att verka för det demokratiska samhället tas på allvar av de intervjuade bibliotekarierna, och att det kräver ständiga omprövningar av yrkesetiska förhållningssätt. Deras svar visar på en osäkerhet i hur folkbiblioteket ska leva upp till uppdraget i förhållande till förvärvet av invandringskritiska titlar. Fyra av de sex intervjuade uttrycker ett behov av gemensamma policydokument för inköp, både inom och över kommungränserna.

Harrison poängterar intressant att ”urval av aktiviteter och medier som inte på ett tydligt sätt går att knyta till bibliotekslagens paragrafer och de mål som definieras i lokala styrdokument riskerar att sänka bibliotekets trovärdighet, då den legitima grunden för dem inte är lika uppenbar”.

Men att hänvisa till bibliotekslagen i sammanhanget invandringspolitisk kritiska titlar är svårt, fortsätter Harrison, då §2 innefattar att bidra till ”kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”, samtidigt som §6 säger att folkbibliotekets utbud och tjänster ska ”präglas av allsidighet och kvalitet”. De intervjuade och deras kollegor handlar istället efter sina normativa uppfattningar om vad som är det ”rätta att göra”, vilket innebär att en så kallad ”lämplighetslogik” blir styrande.


Läs hela uppsatsen här:

Masteruppsats Inom ramen för det legitima logo lu

Vad du behöver veta om nationella biblioteksstrategin

Varför biblioteksstrategi?

Det ska finnas biblioteksverksamhet av hög kvalitet överallt i landet som uppfyller bibliotekslagens krav. Därför gav regeringen i juni 2015 Kungliga biblioteket i uppdrag att utforma en nationell biblioteksstrategi för Sverige.

Strategin ska omfatta hela det allmänna biblioteksväsendet. Kungliga biblioteket utformade ett upplägg och rekryterade Erik Fichtelius  som nationell samordnare för arbetet. Arbetet med nationell biblioteksstrategi ska slutredovisas senast 1 mars 2019.

 

Tillståndet i de svenska bibliotekenbiblioteksbild

Under hösten och vintern 2015-16 arbetade strategins sekretariat fram en lägesrapport om tillståndet i det svenska biblioteksväsendet. Man samlade in röster från biblioteksväsendet genom att delta i möten runt om i landet (här i Dalarna träffade utredarna Karin Linder och Krister Hansson bibliotekscheferna i februari 2016), genom depescher och skrivelser. Sekretariatet gjorde också studiebesök i de andra nordiska länderna och studerade deras biblioteksstrategier. Dessutom ställde man frågor i Facebookgruppen Nationell Biblioteksstrategi och fick svar från 1500 personer. Rapporten, som är avsedd för politiker och beslutsfattare avlämnades i maj 2016. Till lägesrapporten gjordes tre filmer från olika bibliotekstyper, Kista bibliotek i Stockholm, Hjulsbroskolans bibliotek i Linköping och Chalmers  tekniska högskolas bibliotek.

Digitalt lyft

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft! Det föreslog utredningen för en nationell biblioteksstrategi  i september 2016. Satsningen kallas ”Digitalt först med användaren i fokus”.  Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen. Regionbiblioteken föreslås få medel och uppdrag av Kungliga biblioteket för att genomföra kompetensutveckling av landets bibliotekarier. Om förslaget beviljas kommer medel att tillföras Kungliga biblioteket under 2018.

Fler filmer

I början av 2017 har strategin producerat tre filmer: en om sjukhusbibliotek, där vi följer med till Karlstad; en där du får se hur Luleå stadsbibliotek jobbar med minoritetsspråken och en där vi ser hur Malmö stadsbibliotek välkomnar nya svenskar.

Omvärldsanalys på djupet

I uppdraget ingår  att göra en fördjupad omvärldsanalys. Syftet är att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteksområdet står inför. Den tekniska omställningen, stora samhällsförändringar och förändrat medialt beteende ställer nya och fler krav på biblioteken och bibliotekarieyrket.
Därför behövs spaning och analys av hur det samhälle ser ut som biblioteken ska verka i. De stora gemensamma politiska besluten globalt och nationellt sträcker sig idag till 2030, t.ex. Agenda 2030. Vi har därför valt 2030 som visionsmål även för den nationella biblioteksstrategin. Tio skribenter ger sin bild av sitt område. Omvärldsanalysen överlämnas till Kultur- och demokratiministern den 13 september 2017.

Om kommunbibliotekens e-resurser

Forskare på Bibliotekshögskolan har undersökt hur e-resurser används på kommunbiblioteken. Undersökningen genomfördes i fyra län i Sverige; Gävleborg,  Stockholm, Kronoberg och Västra Götaland. Bibliotekskonsulenter och bibliotekarier har intervjuats. Det är en rätt dyster bild som tonar fram. Resurserna används lite och marknadsförs föga. Nationell samordning saknas. Hur kopplas e-resurser till frågor om MIK,  digital delaktighet och invånarnas jämlika tillgång till kvalitetssäkrad information. Ska biblioteken ens fortsätta lägga pengar på detta? Läs gärna  rapporten av Cecilia Gärdén och Malin Utter!

Yttrandefrihetens behov av kunskap

Yttrandefriheten har sällan varit så omdiskuterad. Vad får yttras, av vem och var går gränserna? Situationen är komplex och i en globaliserad värld möts olika normer och värden i en statusuppdatering på nätet. En ökad medie- och informationskunnighet är en viktigt förutsättning för yttrandefriheten och en demokratisk utveckling. Men här behövs det mer kunskap och biblioteken spelar en viktig roll framhäver professor Ulla Carlsson. Läs mer i Framsidan.

Tidningen Framsidan som utges av Kultur i Väst har i sitt första nummer för året fokus på Det politiska landskapet. Ovanstående artikel är ett av bidragen.

Välkommen till Länsmöte i Falun!

länsmöte2014Dalarnas biblioteksförbund och Länsbibliotek Dalarna inbjuder förtroendevalda och bibliotekspersonal i Dalarnas län till länsmötet 2014 torsdag den 10 april på Högskolan Dalarna i Falun klockan 9.00 till 15.30

09.00 Från kl 9 finns kaffe i Cafeterian Vildgåsen.

Visning av Högskolans nya bibliotek i mindre grupper sker från 9.30- 10.45, samlingspunkt för visningen är i Ljushallen, utanför gamla biblioteksingången.

10.50 Samling i Föreläsningssal 6

11.00 Dagens konferencier Sonja Viklund, Mora bibliotek, hälsar välkommen.

Marie Johansen, Bibliotek Botkyrka:
Att hantera stereotyper på folkbibliotek med stöd i en interkulturell strategi. I Botkyrka kommun finns 160 av världens 193 nationaliteter representerade, och över hundra språk talas. Biblioteket arbetar aktivt för att omsätta det interkulturella förhållningssättet i praktiken, t ex genom ett mediebestånd som speglar användarna och lokalsamhället. Detta gjorde att man förra vintern valde att plocka bort ur beståndet de omdiskuterade böckerna med Lilla Hjärtat.

Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening:
Bibliotekens betydelse för demokrati och informationsfrihet. Människors integritet på internet skapar nya villkor för bibliotekens verksamheter. Lagar sekretesskyddar användarnas boklån, men kan tvinga bibliotekspersonal att lämna ut uppgifter om internetanvändning. Biblioteksföreningen arbetar aktivt för bibliotekens viktiga roll för att värna grundläggande värderingar om informationsfrihet och integritet.

Niko Ago, journalist från Grekland och Albanien, stipendiat på Fornby och Mora folkhögskolor:
Hotad till livet för sina ords skull. Niko har tvingats ut ur Grekland efter att han granskat och skrivit om partiet Gyllene Gryning. Sedan 2012 finns han i Sverige, efter att ha hotats till livet. Som ett led i förberedelserna att Dalarna blir ett fristadslän för författare har landstinget erbjudit Niko en plats som stipendiat. Han berättar om sina erfarenheter.

Ulf Lundén, kulturredaktör på Dala-demokraten är moderator och håller i samtal och frågestund.

LUNCH tar vi på Scandic hotell kl 13 och dagen avslutas med eftermiddagskaffe vid 15-tiden.

Kostnad: 300 kr + 25 % moms per person, som faktureras.

Frågor: Besvaras av Siv Abrahamsson,
E-post: siv.abrahamsson@falun.se
Telefon: 023–861 19

Anmälan: Senast 3/4 till Länsbibliotek Dalarna:
E-post: lansbiblioteket@falun.se

Ange kostönskemål (veggo, allergier mm) redan vid anmälan.