Get online week 2017

screenshot_208För sjunde året i rad arrangerades Get online week i Sverige. Många aktiviteter med över hela landet och vi är så glada över att samtliga kommunbibliotek i Dalarna deltog på olika sätt – framförallt genom PressReader-visningar. Ni har verkligen gjort en fantastisk insats!

Under Get online week handlade det mycket om e-tjänster i vardagen som bankernas e-tjänster, Vårdguiden 1177.se, bank-id, swisch källkritik och även hur man kan skydda sig på nätet. Det är fortfarande ca 630 000 personer som inte är digitalt delaktiga enligt undersökningen Svenskarna och internet 2016, så det här arbetet som görs både under Get online week och eMedborgarveckan, men även under resten av året är mycket värdefullt.

Rapporten från veckan läser ni här

eMedborgarveckan 2017
Anmälan är nu öppen för eMedborgarveckan och visst kommer vi att göra en lika bra insats till hösten som nu under våren! Mer information kommer från mig och från Digidelnätverket.

Här kan ni anmäla er till eMedborgarveckan

Filmen från Get online week 2017

Ny guide för vuxna som hjälper sina föräldrar med internet

Hälften av alla över 75 år använder nätet. Det kan till exempel handla om att betala sina räkningar digitalt, att spela spel på surfplatta eller att titta på webb-tv. Men att komma igång och använda digitala verktyg kan vara svårt och många seniorer behöver hjälp av någon med större vana och förståelse. Många vuxna med äldre föräldrar har idag ett extrajobb att hjälpa till med tekniken och hanteringen av de många digitala möjligheterna.internet-for-aldre-660x370

– Den här guiden är till alla de som är sin mammas eller farfars helpdesk. Det kan vara både frustrerande och tidskrävande att hjälpa någon att komma igång med till exempel sin e-legitimation. Men det är också väldigt roligt när en 85-åring börjar använda videosamtal på sin surfplatta. För många kan det bryta ett utanförskap när de kan använda samma kommunikationssätt som sina barn och barnbarn. Guiden ger handfasta tips till den som hjälper någon att komma igång med nätet, säger Jessica Bäck, projektledare på Internetstiftelsen, IIS.

630 000 människor stod 2016 vid sidan av internet i Sverige. Det motsvarar sju procent av befolkningen. Någon eller några procent finns i alla åldrar, men det är framförallt bland de äldre icke-användarna finns. Men utvecklingen går snabbt fram bland de äldre. För bara några år sedan var en tredjedel mellan 66-75 år icke-användare mot bara 14 procent 2016, enligt undersökningen Svenskarna och internet.

Guiden Introduktion till internet för äldre är skriven av Gunilla Brattberg, född 1944, läkare och professor som har skrivit ett trettiotal böcker, varav ett flertal handlar om IT och sociala medier riktade till äldre.

Vad du behöver veta om nationella biblioteksstrategin

Varför biblioteksstrategi?

Det ska finnas biblioteksverksamhet av hög kvalitet överallt i landet som uppfyller bibliotekslagens krav. Därför gav regeringen i juni 2015 Kungliga biblioteket i uppdrag att utforma en nationell biblioteksstrategi för Sverige.

Strategin ska omfatta hela det allmänna biblioteksväsendet. Kungliga biblioteket utformade ett upplägg och rekryterade Erik Fichtelius  som nationell samordnare för arbetet. Arbetet med nationell biblioteksstrategi ska slutredovisas senast 1 mars 2019.

 

Tillståndet i de svenska bibliotekenbiblioteksbild

Under hösten och vintern 2015-16 arbetade strategins sekretariat fram en lägesrapport om tillståndet i det svenska biblioteksväsendet. Man samlade in röster från biblioteksväsendet genom att delta i möten runt om i landet (här i Dalarna träffade utredarna Karin Linder och Krister Hansson bibliotekscheferna i februari 2016), genom depescher och skrivelser. Sekretariatet gjorde också studiebesök i de andra nordiska länderna och studerade deras biblioteksstrategier. Dessutom ställde man frågor i Facebookgruppen Nationell Biblioteksstrategi och fick svar från 1500 personer. Rapporten, som är avsedd för politiker och beslutsfattare avlämnades i maj 2016. Till lägesrapporten gjordes tre filmer från olika bibliotekstyper, Kista bibliotek i Stockholm, Hjulsbroskolans bibliotek i Linköping och Chalmers  tekniska högskolas bibliotek.

Digitalt lyft

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft! Det föreslog utredningen för en nationell biblioteksstrategi  i september 2016. Satsningen kallas ”Digitalt först med användaren i fokus”.  Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen. Regionbiblioteken föreslås få medel och uppdrag av Kungliga biblioteket för att genomföra kompetensutveckling av landets bibliotekarier. Om förslaget beviljas kommer medel att tillföras Kungliga biblioteket under 2018.

Fler filmer

I början av 2017 har strategin producerat tre filmer: en om sjukhusbibliotek, där vi följer med till Karlstad; en där du får se hur Luleå stadsbibliotek jobbar med minoritetsspråken och en där vi ser hur Malmö stadsbibliotek välkomnar nya svenskar.

Omvärldsanalys på djupet

I uppdraget ingår  att göra en fördjupad omvärldsanalys. Syftet är att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteksområdet står inför. Den tekniska omställningen, stora samhällsförändringar och förändrat medialt beteende ställer nya och fler krav på biblioteken och bibliotekarieyrket.
Därför behövs spaning och analys av hur det samhälle ser ut som biblioteken ska verka i. De stora gemensamma politiska besluten globalt och nationellt sträcker sig idag till 2030, t.ex. Agenda 2030. Vi har därför valt 2030 som visionsmål även för den nationella biblioteksstrategin. Tio skribenter ger sin bild av sitt område. Omvärldsanalysen överlämnas till Kultur- och demokratiministern den 13 september 2017.

Digitala servicecenter

vuxnehackAtt vara digitalt delaktig är en demokratisk rättighet och därför vill man i projektet Digitala servicecenter Västerbotten prova idén med digitala servicecenter i tre kommuner.

Projektet Digitala servicecenter Västerbotten ska implementera idén med kommunala digitala servicecenter i tre kommuner i Västerbottens inland; Storuman, Lycksele och Åsele. Genom projektet byggs och testas strukturer för hur kommuner långsiktigt kan arbeta för ökad digital delaktighet och kompetens för invånarna. Ett digitalt servicecenter kan ses som en vidareutveckling och samordning av service som idag finns på bibliotek, medborgarkontor, servicekontor etc. Det digitala servicecentret blir ett hjälpmedel för icke digitalt delaktiga i vid bemärkelse, och kan även vara en mötesplats mellan producenter av e-tjänster och dem som tjänsterna är tänkta att användas av.

Projektet pågår 2017–2019 och finansieras med medel av Europeiska regionala utvecklingsfonden, Region Västerbotten samt Storuman, Lycksele och Åsele kommun.

Läs mer om projektet här

Om kommunbibliotekens e-resurser

Forskare på Bibliotekshögskolan har undersökt hur e-resurser används på kommunbiblioteken. Undersökningen genomfördes i fyra län i Sverige; Gävleborg,  Stockholm, Kronoberg och Västra Götaland. Bibliotekskonsulenter och bibliotekarier har intervjuats. Det är en rätt dyster bild som tonar fram. Resurserna används lite och marknadsförs föga. Nationell samordning saknas. Hur kopplas e-resurser till frågor om MIK,  digital delaktighet och invånarnas jämlika tillgång till kvalitetssäkrad information. Ska biblioteken ens fortsätta lägga pengar på detta? Läs gärna  rapporten av Cecilia Gärdén och Malin Utter!