Varför lägger man ner biblioteksfilialer?

Varför lägger man ner biblioteksfilialer?I en ny studie har SKL (Sveriges kommuner och landsting) och Högskolan i Borås tittat på varför kommuner väljer att lägga ner biblioteksfilialer och om kommunerna samtidigt utvecklar annan biblioteksverksamhet.

– Vi vet att många kommuner förändrar och utvecklar sin verksamhet och anpassar efter lokala förutsättningar och behov. Det finns sällan med i debatten kring biblioteksnedläggningar. Vår rapport visar att nedläggningar kan bero på olika saker, men vi har också upptäckt brister i den offentliga statistiken. Det visar på vikten av att göra den här typen av fördjupade undersökningar, säger Katrien Vanhaverbeke på SKL.

Läs eller ladda ner rapporten här.

 

 

250 miljoner till biblioteken

Biblioteken jobbar i motvind. Nu vill Vänsterpartiet vända den utvecklingen och har i budgetförhandlingarna med regeringen fått igenom en satsning på 250 miljoner kronor till bland annat ökade öppettider och fler filialer ute i landet.

– Bildning och kunskap är en maktfråga, säger Ulla Andersson, Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson.
Målet enligt henne är att alla ska ha tillgänglighet till bibliotekens kunskapskällor, oavsett var man bor och storlek på plånbok.

Men faktum är att allt färre lånar på biblioteken, speciellt fysiska böcker. Över tid har biblioteken också blivit färre. Bara i fjol lades 13 folkbibliotek ner. Räknar man in även bemannade skolbibliotek och folkhögskolebibliotek förlorade Sverige 65 bibliotek på ett år.

Pengarna ska fördelas via Kulturrådet och fokus kommer att ligga på folkbiblioteken, men hur utformningen av statens tillskott ska se ut i detalj blir en senare fråga, enligt Andersson.

Bibliotekariens praktiska kunskap

Att arbeta på bibliotek är komplext och vad det innebär är inte helt självklart. Vad gör egentligen en bibliotekarie? Hur ser mötena mellan personal och besökare ut?

Skriften Bibliotekariens praktiska kunskap – om kunskap, etik och yrkesrollen är resultatet av en kurs i bibliotekariens praktiska kunskaper som är ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm  och Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Tanken med kursen var att ge deltagarna möjlighet att reflektera över en förändrad yrkesroll och de utmaningar som de ställs för i sin vardag – etiska, samhällsmässiga och kunskapsmässiga.

Förhoppningen med skriften är att den ska fungera som underlag för diskussion och reflektion på fler bibliotek runt om i landet.

Läs boken på denna länk

bibliotekariens-praktiska-kunskap_290px

Nationella biblioteksstrategin föreslår : ”Ge alla invånare digitalt kompetenslyft genom bred bibliotekssatsning”

Digitalt först med användaren i fokus. Biblioteken ger digitaliseringen ett mänskligt ansikte.

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Det föreslår Utredningen för en nationell biblioteksstrategi i sitt första förslag som överlämnats till Kulturdepartementet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen.

Utredningen pekar på att den digitala utvecklingen accelererar och att det därför krävs en långsiktig handlingsplan för att kontinuerligt utveckla invånarnas digitala kompetens. Demografi, aktuella händelser som stort flyktingmottagande eller dåligt utbyggt bredband gör att satsningarna måste byggas utifrån de lokala förutsättningarna. Läs mer i pressmeddelandet. 

Om kommunbibliotekens e-resurser

Forskare på Bibliotekshögskolan har undersökt hur e-resurser används på kommunbiblioteken. Undersökningen genomfördes i fyra län i Sverige; Gävleborg,  Stockholm, Kronoberg och Västra Götaland. Bibliotekskonsulenter och bibliotekarier har intervjuats. Det är en rätt dyster bild som tonar fram. Resurserna används lite och marknadsförs föga. Nationell samordning saknas. Hur kopplas e-resurser till frågor om MIK,  digital delaktighet och invånarnas jämlika tillgång till kvalitetssäkrad information. Ska biblioteken ens fortsätta lägga pengar på detta? Läs gärna  rapporten av Cecilia Gärdén och Malin Utter!