Bibliotekariens praktiska kunskap

Att arbeta på bibliotek är komplext och vad det innebär är inte helt självklart. Vad gör egentligen en bibliotekarie? Hur ser mötena mellan personal och besökare ut?

Skriften Bibliotekariens praktiska kunskap – om kunskap, etik och yrkesrollen är resultatet av en kurs i bibliotekariens praktiska kunskaper som är ett samarbete mellan Regionbibliotek Stockholm  och Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola. Tanken med kursen var att ge deltagarna möjlighet att reflektera över en förändrad yrkesroll och de utmaningar som de ställs för i sin vardag – etiska, samhällsmässiga och kunskapsmässiga.

Förhoppningen med skriften är att den ska fungera som underlag för diskussion och reflektion på fler bibliotek runt om i landet.

Läs boken på denna länk

bibliotekariens-praktiska-kunskap_290px

Nationella biblioteksstrategin föreslår : ”Ge alla invånare digitalt kompetenslyft genom bred bibliotekssatsning”

Digitalt först med användaren i fokus. Biblioteken ger digitaliseringen ett mänskligt ansikte.

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft. Det föreslår Utredningen för en nationell biblioteksstrategi i sitt första förslag som överlämnats till Kulturdepartementet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen.

Utredningen pekar på att den digitala utvecklingen accelererar och att det därför krävs en långsiktig handlingsplan för att kontinuerligt utveckla invånarnas digitala kompetens. Demografi, aktuella händelser som stort flyktingmottagande eller dåligt utbyggt bredband gör att satsningarna måste byggas utifrån de lokala förutsättningarna. Läs mer i pressmeddelandet. 

Om kommunbibliotekens e-resurser

Forskare på Bibliotekshögskolan har undersökt hur e-resurser används på kommunbiblioteken. Undersökningen genomfördes i fyra län i Sverige; Gävleborg,  Stockholm, Kronoberg och Västra Götaland. Bibliotekskonsulenter och bibliotekarier har intervjuats. Det är en rätt dyster bild som tonar fram. Resurserna används lite och marknadsförs föga. Nationell samordning saknas. Hur kopplas e-resurser till frågor om MIK,  digital delaktighet och invånarnas jämlika tillgång till kvalitetssäkrad information. Ska biblioteken ens fortsätta lägga pengar på detta? Läs gärna  rapporten av Cecilia Gärdén och Malin Utter!

Nya bibliotekslagen är antagen

Den nya bibliotekslagen antogs av riksdagen igår och Kungliga biblioteket och de regionala biblioteksverksamheterna har i samarbete producerat två skrifter som är tänkta som ett stöd för kommunal biblioteksverksamhet.

http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/2013/10/25/tva-nya-skrifter-tankta-som-ett-stod-for-kommunal-biblioteksverksamhet/

Skriften Biblioteksplan 2.0: Det har under åren funnits många olika uppfattningar om vad en biblioteksplan är och vad den ska innehålla eftersom det är upp till varje huvudman inom kommun eller landsting att utforma sin biblioteksplan. Det här är en liten skrift för dig som vill ha tips på hur andra gör, vad lagstiftarna avsåg och några ”komihåg” för vad som kan vara bra att tänka på när man utformar en biblioteksplan som är kopplad till den nya biblioteklagen som gäller från 2014. En behovsinventering har gjorts och dessa stöd var de mest efterfrågade.

 

Skriften Nyckeltal 1.0: Vilken kommun satsar mest på sin folkbiblioteksverksamhet? En kommun satsar 3 miljoner, en annan 44. Svaret verkar vid en första anblick vara uppenbart. Eller, kanske inte? Om vi använder oss av nyckeltal istället så blir bilden en annan. Den första kommunen satsar 638 kronor per invånare och den andra 322 kronor. Den här skriften är till för dig som arbetar med att följa upp folkbiblioteksverksamhet eller som formulerar uppföljningsbara mål i biblioteksplaner.