Biblioteket tillhör kulturenheten i kommunen och huvudbiblioteket finns i Kulturhuset i centrala Rättvik. Filialer finns i Ore (även medborgarkontor) och Boda. Kulturhuset inrymmer även naturmuseum och konsthall. Där anordnas programverksamhet och utställningsverksamhet. Naturmuseets senaste tillskott är en varg.Under ett år har kulturhuset mellan 100 000 och 110 000 besökare. De flesta använder biblioteket men många besöker även konsthallen och naturmuseet.

Naturmuseum                                         Kulturchef Märta Kallur i konsthallen

Kulturhuset invigdes 1983. Tillkomsten av ett kulturhus var behovet av nya lokaler för biblioteksverksamheten, en plats att hysa Mörksuggefondens konstsamling och större lokaler för naturmuseet. I kulturhuset genomför man varje år ett 50-tal programpunkter. Det brukar vara en blandning av teater, musik och föreläsningar.

Personal på Rättviks bibliotek

I kulturhuset arbetar elva personer. Det integrerade arbetssättet mellan verksamheterna gör det möjligt att hålla öppet sju dagar i veckan året om. Den enda inskränkningen i öppethållandet är vissa aftnar och helgdagar. All personal har fått internutbildning i biblioteksfrågor och detta ger stor flexibilitet vid bemanning av låne- och informationsdisk. De generösa öppettiderna och kulturhusets läge mitt i Rättviks centrum innebär att besökarna ställer frågor som kan röra sig om allt från rena turistfrågor om restauranger och boende till faktakunskaper om fåglar, svampar och stenar.

Kulturhuset har en försäljningsavdelning,
där man kan köpa böcker med dalaanknytning,
vykort, folkmusik på CD samt souvenirer.

Kulturbutik

Rättviks kulturhus ligger mycket vacker vid Enån. Stora fönster gör biblioteket ljust och trevligt.

Under 2010 har personalen varit engagerad i framtagandet av boken ”Rättvik – turistort med tradition”. Boken släpptes den 17 december och finns att köpa i Kulturhuset.

2010 har man satsat på kompetenshöjning inom nya medier. Numera finns biblioteket på Twitter och Facebook och man har startat en biblioteksblogg. Biblioteket skall fortsätta att utveckla sina digitala tjänster samtidigt som man ska verka för att öka den digitala delaktigheten bland kommunens invånare.

Som på de flesta bibliotek finns litteratur och media i olika former för utlåning. Ca 30 000 bilder finns i bildarkivet och besökarna kan surfa och titta på bilderna på en väl tilltagen bildskärm. Man kan också låna hem en energimätare där du kan se hur mycket el dina apparater drar. Mätaren lånas ut gratis, men lånekort behövs.

Släktforskningen har en egen hörna.

Biblioteket arbetar systematiskt med att öka tillgängligheten till sina media. Personal arbetar med boken kommer och samarbetar med PRO och SPF. Lokalerna finns i ett plan vilket gör att personer med funktionsnedsättning ändå kan ta sig in och röra sig i huset.

Biblioteket arbetar också med en läsecirkel för psykiskt funktionsnedsatta. I gruppen ingår 10 vuxna personer från olika gruppboenden.

Denna cirkel startades för ca fem år sedan och träffas en gång i månaden på biblioteket. Man samtalar inte bara om böcker utan om kultur i allmänhet, bl.a. brukar man titta på konst. Karin Sold håller i läsecirkeln.

På biblioteket finns det möjlighet för allmänheten att söka information på Internet. Det finns fyra datorer med internetuppkoppling, samt trådlöst nätverk.

Det finns en dator för ordbehandling samt en dator med CD-romspel för barn.

Barnavdelningen

Martin Koch-gymnasiet, med adress Kyrkogatan 5, ligger nära kyrkan i Hedemora och är en gymnasieskola med ca 600 elever. Här erbjuds många olika program, både högskoleförberedande program och också de mer yrkesinriktade linjerna.Martin Koch-gymnasiet byggdes 68/69 och föregicks av ”Gymnasieskolan i Hedemora” från 40-talet.

Gymnasiebiblioteket är centralt beläget i skolan och består av fyra olika biblioteksrum samt ett kontorsutrymme. Här ges intrycket av att det finns bra med plats för olika behov. Ett av rummen innehåller fem datorer och de används flitigt både till skolarbeten och mer privata ändamål. Man har här en regel eller överenskommelse att arbete vid datorn alltid går före privata ärenden. Och det verkar fungera utan gnissel. Överhuvudtaget verkar respekt mellan eleverna vara ett naturligt inslag här i biblioteket.

Biblioteksrådet ,som har ett stort inflytande vad gäller biblioteksfrågor, består av elever, lärare, rektor och gymnasiebibliotekarien. Här dryftar man alla frågor som rör biblioteket och dess verksamhet, allt ifrån vad som ska köpas in i form av böcker och tidskrifter till hur lokalerna ska användas, t.ex. författarbesök och Öppet Hus. Det senaste Öppna Huset gick  i halloweens tecken och rådets medlemmar ordnade med aktiviteter i biblioteket, givetvis utklädda…

En mycket uppskattad del av arbetet i rådet  är den årliga resan till Stockholm, under bokrean i februari, där man gemensamt väljer ut och köper böcker till sitt skolbibliotek. Väl i Stockholm passar man även på att  göra intressanta studiebesök. Lokalpressen i Hedemora har uppmärksammat dessa resor och biblioteksrådet har synts på förstasidan! 

Biblioteket är mycket,mycket uppskattat av både elever och lärare. Det finns enväl planerad och pedagogisk användning av biblioteket med målsättningar, handlingsplaner, en samsyn och ett gott samarbete mellan bibliotek och skolpersonal.

Evelina står för så mycket, hon är en mycket kompetent bibliotekarie, alltid villig att förklara, visa, tipsa och hjälpa till. Likaså är hon en trygg vuxen som eleverna har stort förtroende för. Stöd och engagemang från rektor och lärare är betydande och man nominerade också sitt skolbibliotek till ”Årets Skolbibliotek 2010″.

Evelinas egna tankar bakom sitt arbete lyder så här:

”Min förhoppning är att eleverna får en positiv känsla för bibliotek, tillsammans med goda bibliotekskunskaper, som de bär med sig när de slutar på skolan och som gör att de även fortsättningsvis söker sig till bibliotek och känner sig hemma i biblioteksmiljöer. Elevernas delaktighet och trivsel, tillsammans med kontinuerligt samarbete med lärare från skolans olika program, ser jag som grunden för biblioteksverksamheten. Jag är noga med att tala om för eleverna att de alltid kan fråga mig om stort och smått och att de aldrig ska känna att de stör, eftersom jag är här för just dem. Och om jag är lugn, glad och tillmötesgående tror jag att det smittar, att stämningen på biblioteket också blir lugn och inbjudande och att jag vinner elevernas förtroende - det är min bakomliggande filosofi”

Skrivande och läsande uppmuntras på skolan och i ”Tidningen Hedemora”, som kommer ut en gång per månad, får eleverna ett helt uppslag  till förfogande dit de kan skicka in sina bidrag i form av både text och bild. Tillsammans med någon av svensklärarna ordnar Evelina s.k. ”öppna redaktionsmöten” där bidrag samlas in och diskuteras innan de skickas iväg till tidningen.

Martin Koch-gymnasiets egen årliga diktbok är ett annat uttryck för elevernas kreativa skrivande och flera av de poesiskrivande eleverna deltar i Hedemora Poesifestival.

Biblioteket har också egna sidor på skolans webbplats. Här finns all sökbar information som en elev kan tänkas behöva i sitt skolarbete i form av kataloger, länkar, databaser, kontaktinformation och en hel del annat användbart.     http://www.mkgymnasiet.se/bibliotek__68     

Biblioteket utvecklas ständigt och det senaste tillskottet är en  biofilmsduk, rejäla högtalare och riktiga mörkläggningsgardiner. Så nu går det även att njuta av film i biblioteket!

I samma hus finns Näs fritidsgård, som biblioteket har mycket samarbete med. Man använder varandras lokaler till flera olika aktiviteter. Dagligen brukar ungdomar komma över från fritidsgården för att läsa och göra läxor. Under skolloven arrangerar man gemensamma filmvisningar, som brukar dra 150-200 personer (på ca 3500 invånare). Biblioteket och fritidsgården delar på kostnader för dagstidningar och annat, vilket underlättar verksamheten. Om biblioteket är stängt går det bra att återlämna lånade böcker i fritidsgården, eftersom den har öppet till kl 21.

Britt-Inger Nilsson är filialföreståndare. Hon arbetar mycket med aktiviteter för barn och unga, då de utgör minst 50 % av antalet besökare. Fem gånger per termin arrangerar hon välbesökta sagostunder. Varje år ordnas förskolevisningar, där barnen får sitt första lånekort. Även dessa brukar avslutas med att Britt-Inger berättar en saga. Visningarna leder ofta till att barnen senare kommer tillbaka med sina föräldrar i släptåg, vilket alltså skapar ännu fler nya låntagare.

Fyra gånger under hösten, och lika ofta på våren, är det stick- och virkcafé på biblioteket. Då håller det öppet en timme extra på kvällen. Caféet brukar dra upp till 12 personer per gång, både vuxna och ungdomar. En hosjöbo har skänkt massor av garn till biblioteket, så garnet är kostnadsfritt för besökarna. Under dessa kvällar brukar man dricka kaffe och umgås. Britt-Inger passar på att tipsa om böcker och tidskrifter som kan vara intressanta för deltagarna. Just nu funderar hon på att ordna en utställning för att visa upp alla olika tekniker som finns för att sy, sticka och virka.

Överhuvudtaget arrangerar biblioteket många program (skapande verksamhet, teater mm) och utställningar (tavlor, keramik mm). Sådant tar förstås tid att ordna men är både roligt att göra och omtyckt av besökarna. Varje vecka träffas åtta dagbarnvårdare med barn i fritidsgårdens lokaler. Dessa är även flitiga låntagare på biblioteket, och deltar ofta i programverksamheten.

Vid sidan av detta finns det mesta som man kan vänta sig att hitta på ett bibliotek idag: videofilmer, talböcker, en dator med internet. Fler datorer finns på fritidsgården alldeles intill. Inför valet fanns möjlighet att förtidsrösta på biblioteket och det passade många på att göra. Redan första dagen röstade 65 personer, varav en stor andel var äldre. Bibliotekslokalen är utrustad med ramp, vilket är särskilt uppskattat av personer med nedsatt rörlighet.

Britt-Inger tycker att biblioteket fungerar väldigt bra, särskilt samarbetet med fritidsgården, och hoppas att det inte kommer att förändras i framtiden (det finns nämligen förslag om att minska antalet fritidsgårdar i kommunen). ”Hela huset är jättebra och det är jämt folk här”, säger hon.

En ung låntagare som tillfrågas om vad hon tycker om biblioteket svarar: ”Biblioteket i stan är för stort, men här hittar man! Man vet precis var alla böcker ska vara – och man kan beställa om man behöver något annat.” Britt-Inger bekräftar: ”Det som inte finns, det beställer vi.”

]]> http://lansbibliotekdalarna.se/2010/10/manadens-bibliotek-nas-bibliotek/feed/ 0 http://lansbibliotekdalarna.se/2010/06/manadens-bibliotek-smedjebacken/ http://lansbibliotekdalarna.se/2010/06/manadens-bibliotek-smedjebacken/#comments Tue, 15 Jun 2010 13:09:33 +0000 Carina Lindstedt http://lansbibliotekdalarna.se/?p=2457 Smedjebackens bibliotek – ”the place to be”,

så uttrycker sig Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening, i en artikel i Svenska Dagbladet angående den identitetskris som många bibliotek brottas med och menar att ”åker man exempelvis till Smedjebacken så är jag inte säker på att biblioteket där upplever någon identitetskris. För där är nog biblioteket väldigt mycket the place to be, den ledande arenan för alla möjliga sorters aktiviteter”.  

Och det stämmer mycket bra att här är det aktivitet och rörelse med siktet inställt på att utveckla biblioteket som en självklar mötesplats och en viktig del av kommunens infrastruktur.

Smedjebackens bibliotek består dels av huvudbiblioteket, centralt placerat i tätorten och en integrerad folk- och skolbiblioteksfilial i Söderbärke. Kommunen har ca 11.000 invånare varav ca 8.200 bor i tätorten. Samhället har en lång historia av järnhantering med början redan på 1100-talet. Området är också geologiskt intressant med en mångfald av olika mineraler.

Huvudbiblioteket ligger tillsammans med DD och VBU (Västerbergslagens utbildningscentrum) i Folketshusbyggnaden och har funnits på samma plats i 30 år och är därför också välbekant för de boende i Smedjebacken.

Det finns två entréer till biblioteket, en entré där man får gå en trappa upp för att komma in i biblioteket och en annan nyare och mer tillgänglig ingång där man kommer  direkt in i biblioteket från markplanet. Biblioteket känns trevligt och välkomnande med de dalaröda möblerna  strax innanför dörren.

I anslutning till bibliotekslokalen ligger Ahlbäckssalen där en deposition av den infödde, arbetets målare, Johan Ahlbäcks konst finns att beskåda. Likaså finns en särskild hörna i biblioteket för den likaledes infödde poeten, dramatikern och kände författaren Werner Aspenström.

Kärnan i biblioteksarbetet är mötet med besökaren och mottot är ”det vänliga biblioteket med låntagaren i centrum”. Användarnas behov och intressen ska synas i bibliotekets service och utbud och brukarundersökningar görs för att få vetskap om vad som är viktigt för medborgarna.

Biblioteket har ett brett urval av medier t.ex. e-böcker, filmer på DVD, CD-skivor och ljudböcker. Flitigt använd är också tidningshörnan med tidningar och tidskrifter på olika språk. Publika datorer och speciella databaser finns också att tillgå. Släktforskningen har ett eget trivsamt rum där släktforskarna kan använda sig av både Genline och SVAR.

Barn och unga är en prioriterad målgrupp och det märks både i biblioteksplanens särskilda strävansmål för de yngre och i den uppföljning av målen i det konkreta biblioteksarbetet. Här har Marika Alneng, barnbibliotekarie, med sitt nytänkande och orädda och fantasifulla arbetssätt bidragit till att arbetet med lässtimulans för barn och unga verkligen har satt fart. Marika har deltagit i läsprojektet Läskonster men har även flera gånger ansökt om egna medel hos kulturrådet för att utveckla sina  idéer i samarbete med olika aktörer i kommunen. Hon var också en av de nominerade till Smedjebackens kulturpris 2009.  

En ungdomshörna längst in i hörnet på ungdomsavdelningen verkar fungera alldeles utmärkt och det bekräftas också av de ungdomar som just denna intervjudag sitter i soffan och fåtöljerna, läser och samtalar. De riktigt öser beröm över ”hörnan” och berättar att de ofta söker sig hit, ”det är lite avsides och mysigt”.

Läsinspiration och lärande ska genomsyra allt biblioteksarbete, likaså att vara samtidig och följa den teknikutveckling som pågår. Smedjebackens bibliotek finns också följaktligen på Facebook och Twitter.

Läsecirklar för vuxna anordnas både på huvudbiblioteket och på den integrerade filialen i Söderbärke vilket gör att man som läsare har chans att välja den dag som passar bäst. Man läser fyra böcker per termin och denna vår har temat varit svenska kvinnliga författare. Och till hösten är det då förstås de manliga svenska författarnas tur. Cirklarna är mycket uppskattade och vanliga kommentarer  är; ”att läsa tillsammans och samtala om det lästa ger så mycket mer” och att man kanske inte hade hittat fram till de utvalda böckerna på egen hand.

David Lundgren, social- och arbetplatsbibliotekarie, ansvarar  för ”Boken kommer”-service till ett 20-tal låntagare och önskar nu vidareutveckla verksamheten med sagoläsning för de äldre.

Biblioteket deltar förstås i kommunens årliga ”Seniormässa”, en mässa där kommunen i ett samlat grepp visar vad som erbjuds de äldre innevånarna i Smedjebacken. Denna medverkan har resulterat i många nya låntagare.

Arbetsplatsbibliotek finns för närvarande på tre arbetsplatser i Smedjebacken och företagen köper då denna tjänst från biblioteket . I den tjänsten ingår en deposition av böcker som de anställda kan låna. Ett bokombud på arbetsplatsen står för kontakten med biblioteket. Det finns också önskemål om författarbesök på ute på arbetsplatserna.

Marie Ohlsson, bibliotekschef, betonar vikten av att det finns utrymme för utvecklingsprojekt och fortbildning då kompetent personal utgör själva grunden för att göra biblioteket attraktivt och viktigt för kommuninnevånarna. En framtida vision är att biblioteket även ska kunna utgöra en informationsresurs för de företag som finns inom kommunen.

Så Marie, Maria, David, Elisabeth, Eija, Barbro och Marika gör allt vad de kan för att Smedjebackens medborgare ska få ut det bästa och mesta av verksamheten!

Se fler bilder från Smedjebackens bibliotek på Flickr.

Hedemora stadsbibliotek

Hedemora stadsbibliotek ligger vid Hökargatan, ett stenkast från centrum. Kommunhuset ligger nästan vägg i vägg. För att komma till biblioteket går du genom en portal från Hökargatan in på en innergård, kantad av bostadshus. Hit till de nybyggda lokalerna flyttade biblioteket i februari 1994. Biblioteket ger ett ljust och rymligt intryck då taket går upp i nock.

Entrégrind ”Skogsport” utformad av Olle Kåks

Evelina, Maria, Gun-Marie, Kerstin, Doris, Tommy, Eva, Anna-Karin, Ewa och Tomas arbetar på biblioteket

Biblioteket har planer på att skaffa en ny skylt som ska sitta på hörnet av bibliotekshuset och vara väl synlig både från centrum och Vasaskolan. En neonskylt som visar var biblioteket finns tycker personalen det ska vara. Hedemora är känt för sina neonskyltar och är omnämnt i Thomas Erikssons bok Neon : eldskrift i natten.

Biblioteket är öppet 10-19 måndag-torsdag, 9-18 fredagar, 10-14 lördagar. Tidningsrummet öppnar klockan 8. Det finns inga planer på att ändra öppettiderna. Den pågående ekonomiska krisen har även drabbat biblioteket. Av besparingsskäl läggs biblioteksfilialen i Långshyttan ned till hösten. Medieanslaget har också minskats.

För att reflektera över verksamheten och hur den kan utvecklas arbetar man inom personalgruppen med vad man kallar ”framtidsfokus”. Ett resultat av gruppens arbete är att ett rum har förvandlats från förrådsrum till ett trevligt grupprum, att användas vid klassbesök, programverksamhet och bokprat. Genom att sätta upp och drapera tyger i rummet har man med fantasi och enkla medel skapat en mysig atmosfär. Här har man planer på att ställa in cafébord och hålla bokprat till eftermiddagskaffet.

Bibliotekets författaraftnar drar stor publik. Man har haft författare som Håkan Nesser och Majgull Axelsson på besök. Fötfattaraftnarna sker i samarbete med ABF och kultur- och fritidsförvaltningen.

Hedemora stadsbibliotek arbetar mycket med kundundersökningar. I en av undersökningarna kom det fram önskemål om ett tyst läsrum. Ett önskemål som personalen tog fasta på och nu finns det ett tyst läsrum i samma rum som tidskrifter och referenslitteratur. Man har även undersökt hur könsfördelningen ser ut vad gäller nyttjandet av tidskrifter. Här visar det sig att män och kvinnor läser tidskrifter lika mycket men att kvinnorna lånar med sig tidskrifterna hem medan männen sitter på biblioteket och läser.

Här på barnavdelningen träffas BVC grupperna

Längst in i biblioteket ligger barnavdelningen. Här finns plats för programverksamhet och att samla de grupper som bjuds in till biblioteket. Bilderbokstrågen är sirligt urformade och lätta att flytta, då de har hjul. Biblioteket samarbetar med BVC. Alla förstagångsföräldrar bjuds in till biblioteket för att få information om biblioteket, boktips mm. De nyfödda får Barnens första bok i gåva. Kommunens alla 6-års grupper blir inbjudna till biblioteket. Vid det tillfället delas gåvoboken Barnens andra bok ut. Det finns inga förskolor i närheten av biblioteket som kan komma på spontana besök  utan barnbibliotekarien arbetar med bland annat bokpåsar till förskolorna. Färgglada röda påsar gör det möjligt för föräldrarna att låna hem böcker direkt från förskolan. Den röda färgen är ett genomgående inslag i biblioteks inredningdetaljer. Allt från lånedisken till lamporna. Lördag med barnen är bibliotekets programverksamhet för de yngre barnen. Här samarbetar man med studieförbunden och på programmet står dockteater, sagolek, sång och musik.

Skolornas alla böcker köps in via skolbibliotekscentralen. De arbetar med att se över skolbiblotekens bestånd, ger fortbildning, råd, stöd, samordnar och synliggör skolbiblioteken. Nyligen har avtal skrivits med två friskolor i kommunen om att nyttja skolbibliotekscentralens tjänster.

Lånedisken

Till sommaren ska bibliotekes nya webbplats  (Axiell arena) vara i drift. Redan nu är personalen igång med utbildning på den nya webbportalen. Hedemora är bland de första i landet med att komma igång med denna tjänst. Det kommer att bli en webbplats där låntagarna får möjlighet att bidra till innehållet och en utökning av bibliotekets digitala resurser. Redan nu finns Hedemora stadsbibliotek med på facebook och twitter. Trådlös uppkoppling för datorer finns installerat på biblioteket för 10 samtidiga användare.

I samarbete med kommunens energirådgivare lånar biblioteket ut energimätare till alla som vill mäta hur mycket el t ex datorn eller frysen drar. Advokatjouren finns på biblioteket vid ca 10 tillfällen per år för en kortare gratis rådgivning.

Biblioteket har kommmit långt när det gäller tillgängligheten. Nyligen blev det ordnat med en handikapparkering i anslutning till biblioteket.

Se fler bilder

]]> http://lansbibliotekdalarna.se/2010/04/manadens-bibliotek-april-hedemora/feed/ 1 http://lansbibliotekdalarna.se/2010/03/manadens-bibliotek-mars-mora/ http://lansbibliotekdalarna.se/2010/03/manadens-bibliotek-mars-mora/#comments Mon, 01 Mar 2010 12:08:18 +0000 Birgitta http://lansbibliotekdalarna.se/?p=2106 Årets barn- och ungdomskommun/Vinterfesten/Vasaloppet –det är mycket som händer i Mora kommun just nu, och biblioteket är involverat i allra högsta grad.

I december 2009 blev Mora utsedd till Årets ungdomskommun. Sedan ett antal år tillbaka ordnar man Demokratidagen då elever mellan 9-19 år ges möjlighet att påverka sin kommun. Kommunen har ett ungdomspolitiskt program – ”I Mora ska unga ha inflytande över sin livssituation och ha goda möjligheter för lärande och personlig utveckling!” Denna lyckade satsning har nu också fått uppmärksamhet på riksnivå då man blev 2009 års pristagare.

Satsningen på barn och ungdomar i kommunen märks även i biblioteket. Man har utökat antalet tjänster med inriktning på barn och ungdom från en person till två. Inom kommunen kommer även en skola att göras om till ett allaktivitetshus. Man funderar nu som bäst inom biblioteket om man skulle kunna göra någon typ av ungdomsavdelning i Rosa huset (som det kallas). ”Det är ju där ungdomarna är.” I varje fall kommer man att erbjuda insatser från biblioteket.

Unghörnan                                                      Barnavdelningen

Efter renoveringen av kulturhuset har barnavdelningen fått större yta. Man jobbar strategiskt med läsfrämjandeplaner och varje år revideras dessa med hjälp av fokusgrupper. Barnbibliotekarierna arbetar även med läslustombud.

Just den vecka som intervjun görs, pågår Vinterfesten. Den är ett musikaliskt evenemang som är ett samarbete mellan Musik i Dalarna, Mora kommun, Orsa kommun och Älvdalens kommun. Det kommer världsartister och musiken framförs i en mängd olika och ovanliga lokaler.

Detta är inte den enda typen av samarbete som sker mellan dessa tre kommuner. Mora, Orsa, Älvdalen har fått ett samverkansuppdrag som gäller hela kommunens verksamhet. Olika funktioner inom kommunerna samlas i en kommun istället för på tre olika ställen. Biblioteken i de tre kommunerna har samarbetat när det gäller upphandling av bibliotekssystemet Axiell Arena. Detta kommer att införas under våren i Mora.

Mora – Vasaloppets högborg. För ett antal år sedan fick biblioteket en förfrågan om man ville  visa upp medaljerna som delas ut under Vasaloppet. Det var inget man tvekade om utan man ställde fram priserna i bibliotekets fönster. Natten innan skidtävlingen skulle äga rum stals alla medaljerna olyckligtvis.

Under Vasaloppstider händer det även att biblioteket får vara förvaringsplats för längdskidor. Det senaste exemplet är damen som lämnade in en(!) skida medan hon uträttade några ärenden.

Gåstavar

Biblioteket ligger i Mora kulturhus tillsammans med bygdearkiv, utställningshall och shop med unika produkter ur Moras rika kulturarv.

Här arrangeras till exempel barnteater, konserter, utställningar, föredrag, författarbesök, föreningskvällar och filmvisningar. I huset finns även konsumentvägledare, fritidsassistent och ungdomssamordnare. Man samarbetar bl.a. med studieförbund, folkhögskolan i Mora, föreläsningsföreningen och SFI.

Biblioteket sträcker sig över två plan i huset och sedan tillgänglighetsgranskningen har man fått en röststyrd hiss. Pelarna i första rummet var en potentiell risk för personer med funktionshinder, men nu är de rödmålade och mjuka soffor i rött tyg finns runt pelarna. Man har även bytt ut belysningen och under renoveringen 2008 byttes även golvet ut.

Inom biblioteket arbetar man just nu med utvecklingsarbete,skyltning och självservice. Här visas en stapel med kundkorgar.

Pocketbokhylla

Temapåsar

Personalen ger boktips varje vecka i närradiostationen Radio Siljan,. Vid juletid sammanställer man ett speciellt bokprat där det blir mer av ett samtal. Boktips till låntagarna finns på olika ställen i biblioteket. Vid skönlitteraturen tipsar personal och låntagare om olika titlar. Man är mycket mån om sina låntagare och är lyhörda för inköpsförslag.Vid ingången till biblioteket har man satt upp en pocketbokhylla med nyinköpta böcker med flera exemplar av varje titel. På barn- och ungdomsavdelningen finns kassar med böcker som vänder sig till föräldrar.

Personal på Mora bibliotek

Caroline Smids, kultur- och bibliotekschef

Se fler bilder på Flickr.

Borlänge bibliotek

Huvudbiblioteket ligger vid Sveatorget i en byggnad som ursprungligen uppfördes som ett konsumvaruhus. Byggnadsåret var 1931 och huset var ritat i den funktionalistiska stilen. 1972 flyttade biblioteket in. 

Biblioteket har ett stort utbud av programverksamheter och man har en bibliotekarie anställd med ansvar för marknadsföring. Programverksamheten sker i samarbete med studieförbunden i kommunen. Sedan 2007 är biblioteket med och arrangerar Litteraturdag i Kupolen. Detta sker bl.a. tillsammans med Dalademokraten, ABF och Länsbibliotek Dalarna.

Se fler bilder från Borlänge bibliotek.

Borlänge bibliotek är också engagerade i Peace and Love Forum som anordnas under Peace and Love-festivalen vilken arrangeras under sommaren.

Man samarbetar dessutom med Komvux och SFI genom att dessa enheter har ett avtal med biblioteket som innebär att man har tillgång till 10 personaltimmar/vecka. Även medier köps in.

När det gäller släktforskning anordnar studieförbunden utbildning på biblioteket och håller med personalresurser.

Även Borlänge bibliotek har drabbats av den pågående ekonomiska krisen. En halv bibliotekarietjänst kommer att tas bort fr.o.m. 2010. Redan i år har huvudbiblioteket minskat på öppettiderna, som en konsekvens av neddragningar för 2009. Detta innebär att huvudbiblioteket öppnar en timme senare på morgnarna.

Vägen till sagogrottan/Ingång till sagogrottan 

Sagostundsverksamheten är det som man är mest stolt över på sitt bibliotek. Enligt Kulturrådets statistik anordnar Borlänge bibliotek flest sagostunder av biblioteken i Sverige och detta är en verksamhet som man medvetet har satsat på. I dagsläget finns det två sagostundsledare anställda.

 Andra saker man vill lyfta fram är sitt bokbestånd vilket man anser räcker bra för att möta den efterfrågan som finns. Allmänheten har möjlighet att påverka inköpen men det innebär inte att endast det populära köps in, utan även s.k. smal litteratur har sin plats i hyllorna. Biblioteket vill även lyfta fram sitt  stora utbud av musiktryck. Lokalerna är rymliga och både huvudbibliotek och filialer har fräsch inredning.

Bokuppställningen på Borlänge bibliotek

En annan sak som inte är så vanlig på folkbiblioteken är hur biblioteket arrangerat bokuppställningen. Böckerna är uppställda efter ämnesområden vilka är numrerade. På bokryggarna finns ett nummer som hänvisar till vilken hylla boken står på. Detta syns även i katalogen.

 På gång

Enheten för hållbart samhällsbygge  kommer att flytta in i lokaler nära biblioteket. Man planerar redan för att tillsammans med dem dra igång en miljödag/år, detta i samarbete med studieförbunden. 

Man har också börjat samverka med Falu stadsbibliotek. De respektive bibliotekens lånekort ska kunna användas i bägge kommunerna, dvs för låntagaren räcker det med ett lånekort för att kunna låna på bägge biblioteken. Bibliotekspersonalen deltar också i denna samverkan genom att man lånar personal av varandra när man behöver.

 Det samarbete man har med Peace and Love kommer att utvidgas. Fr.o.m. nästa år arbetar man tillsammans med Ordfront för att planera en scen för litterära debutanter. 

Utsmyckning

På Borlänge bibliotek finns många konstnärliga utsmyckningar.

På fackavdelningen finns Den flyende flickan av Gudrun Eduards.

Utanför cafeterian hittar man Pegasos av Jörg Jeschke.

På barnavdelningen – Utan titel av Tord Nygren

Utställningshallen

  Utställningshallen

Det finns alltid någon utställning i biblioteket. Kulturförvaltningen och Borlänge-Tunabygdens konstförening står för urvalet och man turas om att bestämma innehållet. Kravet är dock att det som ställs ut håller nationell standard.

 Entré 

Biblioteket är öppet 10-19 måndag till fredag och 10-14 lördagar. Tidningsrummet öppnar redan klockan 8 på vardagar. Biblioteket sträcker sig över flera våningsplan och man har en vackert svängd trappa upp till de översta planen, hissar finns förstås.

När det gäller tillgängligheten för biblioteket har bibliotekschef Kerstin Årre regelbundna träffar med HSO (länstäckande samarbetsorgan för handikappförbunden), 2 ggr/år. Man för en dialog om hur biblioteket kan tillgodose olika behov som de personer med funktionsnedsättningar har.

Nyligen har man införskaffat ett höj- och sänkbart bord vid vuxeninformationen. Tyvärr är inte utformningen den optimala då en rullstol inte kommer in under bordet p.g.a. de stora bordsbenen som behövs för att hålla uppe det extra tunga bordet.

  Kerstin Årre, bibliotekschef

 Från och med den 10 september finns en helt unik utställning på Borlänge bibliotek.  Det är Owe Söderlund som visar ett axplock ur sin fantastiska samling av kameror. Efter drygt 20 års samlande äger han till dags dato 7 902 stycken, varav den äldsta är från 1858. Till skillnad mot andra utställningar som visas på bilioteket kommer denna att vara permanent och i ständig förnyelse.

Hällsjösamlingen

Hällsjösamlingen kan liknas vid bibliotekets egen skattkammare. Böckerna i samlingen donerades år 1950 till kommunens bibliotek av dr Karl Edvard Hällsjö och räknades då till 12 000 band. Här hittar man flera värdefulla böcker från 1500-talet och framåt.  Juvelen i samlingen är en vackert illustrerad och handskriven bok från 1458, ett så kallat munkpränt.

Borlänge bibliotek och bookcrossing

Vad är bookcrossing? Enkelt förklarat är bookcrossing en bokjakt där man letar böcker som är på rymmen. Bookcrossing.se  startade ursprungligen i USA för några år sedan och har nu spridit sig vidare över världen. I år har Sverige drygt 7 000 ”bookcrossers” som registrerat cirka 36 000 böcker.

På huvudbiblioteket vid Sveatorget, vid ingången till utställningshallen, finns bordet för bookcrossing där man släppt loss böckerna som är ute på äventyr.

Anne Marcusson presenterar Vägverkets bibliotek:

Det tar ungefär tjugo minuter att promenera från Borlänge centrum till Vägverkets lokaler på Röda vägen. Alldeles intill receptionen hittar man Vägverkets bibliotek. Efter en ombyggnad 2008 har väggen mellan entréhallen och biblioteket tagits bort, och lokalen är idag öppnare, ljusare och tillgängligare än tidigare. Både Vägverksanställda och besökare sätter sig gärna i en av de blå fåtöljerna och bläddrar i en dagstidning eller facktidskrift.

Vägverkets bibliotek är ett myndighetsbibliotek och är i första hand till för verkets egna anställda, både i Borlänge och på andra orter. För att kunna ge dem alla så bra service som möjligt satsar vi mycket på digital information, både i form av specialdatabaser som vi tecknar kontrakt med, e-tidskrifter och andra elektroniska publikationer som vi gör sökbara via bibliotekskatalogen. Intranätet, där vi bland annat har ämnesindelade länklistor och en blogg med bok- och informationssökningstips, är också en viktig kanal för att kunna stödja vägverkare i hela landet. I år har vi börjat med användarundervisning via vårt webbkonferenssystem. Först ut var en kurs om hur man använder RSS-flöden, som blev mycket populär. Vi har även en samling pappersböcker som omfattar nästan 40 000 titlar, och vi prenumererar på cirka 250 tidskrifter. Naturligtvis domineras samlingarna av litteratur om vägbygge, trafik och transport. Men vi har även material om juridik, personalfrågor, miljö och andra ämnen som vägverksanställda arbetar med.

Det är inte heller bara vägverkare som är bibliotekets kunder. Just nu säljer vi biblioteksservice till Transportstyrelsen och Vectura, där verksamheter som tidigare tillhörde Vägverket ingår. Och ”allmänheten”, oavsett om det rör sig om privatpersoner, föreningar, företag eller andra bibliotek är välkomna att låna material från våra samlingar eller ställa frågor om Vägverkets verksamheter.

Att arbeta som myndighetsbibliotekarie är omväxlande och spännande. Under en ”vanlig” arbetsdag kan vi ägna oss åt allt från att leta efter tyska normer för vägkurvor, hjälpa indiska tranportforskare få tag på material om svenska system för broförvaltning eller småländska bilägare att beställa skrotningsintyg, till mer rutinartade uppgifter som att köpa in och låna ut litteratur.

Vi är tre bibliotekarier som har hand om det dagliga arbetet; Anna Hultqvist, Kerstin Magnusson och Anne Marcusson. Anna-Maria Magnusson, tidigare bibliotekarie men nu biträdande chef på enheten för Dokument- och informationsförsörjning, fungerar som bibliotekschef på deltid och hjälper bland annat till med den strategiska planeringen och utvecklingsarbetet. Vi har regelbundna kontakter med andra svenska myndighetsbibliotekarier genom ett nätverk hos Svensk biblioteksförening. Inom gruppen NordBalt Transportation libraries samarbetar vi med andra transportbibliotek i de nordiska och baltiska länderna och Kerstin deltar i ett nätverk för omvärldsanalys inom statsförvaltningen.

Årets stora satsning har varit upphandlingen av ett nytt bibliotekssystem, som Anna har ansvarat för. Nu är vi igång med att skriva avtal med Axiell, och efter nyår hoppas vi att vår nya katalog ska vara igång. Systemet har upphandlats tillsammans med Banverkets bibliotek. Vi har länge haft goda kontakter med dem och diskuterat ett ökat samarbete. I och med att både Vägverket och Banverket läggs ner den 31 mars 2010 och verksamheterna uppgår i det nya Trafikverket, kommer även biblioteken att gå samman i en organisation. Exakt hur verksamheten där kommer att se ut vet vi inte än, men planering och diskussioner pågår för fullt!

Målet, både idag och i framtiden, är en modern, effektiv biblioteksverksamhet som hjälper de anställda i hela landet att få fram det kunskapsunderlag som de behöver i sitt arbete.

Se fler bilder från Vägverkets bibliotek på Flickr.

Gustafs bibliotek, det ena av de två integrerade folk- och skolbiblioteken i Säters kommun, är beläget i Enbacka skola ca femtonhundra meter från Gustafs kyrka, församlingshem och den f.d. sockenstugan/kommunalhuset.

 1998 flyttade Gustafs bibliotek från Sockenstugan, där verksamheten funnits sedan länge, till de nyrenoverade och fräscha lokalerna i Enbacka skola, en F-6 skola med ca 225 barn. Biblioteket kom nu också att hamna i markplanet istället för som tidigare en trappa upp, vilket även ökade tillgängligheten. Hela biblioteket ryms i en enda lokal där det är högt i tak med ett stort burspråk vilket gör att det känns mycket ljust och luftigt.

Elisabeth Wiksell, eller ”Elis”, arbetar 75 % som bibliotekarie och Gunn Larsson, assistent,  arbetar åtta och en halv timme per vecka. Besparingarna har dock nått Gustafs och när Gunn nu i vår går i pension  kommer tjänsten inte att återbesättas och någon form av förändring kommer att ske. Skolan använder biblioteket tio tim/vecka och det finns inget egentligt avtal mellan skolan och biblioteket, men det är så här man har arbetat sedan starten.

Det betyder att skolbarnen får tillgång till biblioteket dessa timmar varje vecka. Naturligtvis är barnen förstås välkomna den övriga tiden när biblioteket är öppet för allmänheten, vilket de också ofta gör. Biblioteket är mycket uppskattat av barnen och de känner verkligen till Elis och Gunn och vad de kan hjälpa till med.

Öppettiderna för allmänheten är tolv tim/vecka fördelat på en eftermiddag och två kvällar.

De tio timmarna av skolbiblioteksverksamheten är fördelade så att varje klass har sin egen schemalagda lånetid varje vecka samt att det även finns viss tid för eleverna enskilt att få hjälp och stöd av personalen med att hitta rätt material till skolarbetet, lästips och även hjälp med att göra sökningar i bibliotekskatalogen. Tyvärr räcker inte tiden till för att delta i lärarnas planeringsmöten, vilket ju vore önskvärt, utan nu blir det mer av informella samtal.

Elis håller i den viktiga högläsningsstunden som förskoleklasserna får ta del av varje gång de besöker biblioteket. Andra arbetsuppgifter är att plocka ihop depositioner av både fack- och skönlitteratur till klasserna samt att ansvara för alla inköp av media till filialen. Arbetet med barn och böcker innebär dessutom att god kännedom om barnböcker och deras innehåll är av stor betydelse och det i sin tur medför en hel del läsning av barn- och ungdomsböcker för Elis. Vilket är roligt men tidskrävande.

Samarbete sker också med Maria Höglund Boberg, ansvarig för den andra integrerade filialen  i Stora Skedvi och Karin Lindfors som är barnbibliotekarie i Säter. Ett samarbete där projektet Läskonster har haft betydelse för hur man samverkat för att finna nya vägar till lässtimulans. ”Experimentverkstad” och en kväll i ”Spiderwicks anda” är bara några exempel. Vidare dramatiserar man ”Koka soppa på en spik” ur ”Barnens andra bok”, bibliotekets gåvobok till till alla 6-åringar, när boken högtidligt överlämnas. På gång är också ett program för fyra- och femåringarna, i samarbete med Kulturskolan, där Krakel Spektakelvärlden kommer att visas upp.

Utlåningssiffrorna är höga i Gustafs och det är utlån av barnmedia som bidrar till den statistiken. Hela 70% av utlånen är skolbibliotekslån resten filiallån där utlån av både vuxen- och barnmedia ingår.

När filialen integrerades med skolan fördubblades utlåningsstatistiken ganska omgående och det är naturligtvis även en vinst för skolan att ha tillgång till all media som finns på biblioteket.

Både Elis och Gun trivs mycket bra med att arbeta i Gustafs, det är omväxlande på så sätt att man arbetar några förmiddagar i veckan med skolbarn, vuxna och ”fritidsbarn” träffar man två kvällar och en eftermiddag varje vecka.

Just nu gläds man åt att en ny härligt röd soffa är på väg att införskaffas och att de utslitna fåtöljerna fått nya kläder.

Se bildspel från Gustafs bibliotek.

Thomas Hörlin, Kristinegymnasiet

Kristinegymnasiet, f d Faluns Högre Allmänna Läroverk, ligger centralt i Falun innanför en blommande park och med generösa gräsytor där eleverna spelar frisbee i solskenet vid vårt besök. Byggnaden är över hundra år gammal och har en trivsam atmosfär. Drygt fyrahundra elever är fördelade på fyra program, barn/fritid, friskvård, omvårdnad och humanvetarprogrammet. Här finns också en grupp vuxenstuderande.

Biblioteket har en heltids bibliotekarie, Thomas Hörlin, och en halvtids assistenttjänst, Maria Olofsson. Lokalerna är rymliga och i bokutbudet syns spår av att landstingets vårdskola tidigare fanns i lokalerna. Här finns rikligt med tidskrifter, fyra datorer för Internetsökning och några avskilda studieplatser. Enligt Thomas, som visar oss runt, används bibliotekets datorer mest för textbehandling. Biblioteket är beläget på bottenvåningen i byggnaden och är öppet mellan 8 och 16 varje skoldag. Lokalens takhöjd har möjliggjort att bygga ett litet loft med fin utsikt över biblioteket och mysiga studieplatser.

Så här års i slutet av augusti, terminsstart, pågår visningar av biblioteket för alla ettor på skolan. Under vårt besök tittar såväl lärare som elever in och byter några ord med Thomas. Ett par flickor söker svar på frågan varför man talar engelska på Nya Zeeland, några andra arbetar vid datorerna. Stämningen är lugn och behaglig. Skolans elever och lärare har tillgång till ett flertal databaser för att söka information t ex Landguiden och Alex som innehåller författarporträtt och boktips.

I våras genomförde gymnasieskolorna i Falun en enkät bland elever och lärare. På Kristinegymnasiet uppskattade man särskilt biblioteket för dess goda studiemiljö och för personalens lyhördhet för elevernas behov.

Thomas trivs bra, han upplever att lärarna tar eleverna på allvar och ställer upp för dem. På vår fråga vad som krävs av en bra skolbibliotekarie nämner Thomas förmågan att arbeta mot skolans mål och läroplan, att kunna fungera i en undervisningssituation och att finnas till för eleverna. Bibliotekarien ska också ligga i framkant på skolan i informationssökning och källkritisk granskning.

Nyligen har skolförvaltningen i Falun genomfört en omorganisation. De tre kommunala gymnasieskolorna har nu bildat en enhet och har en gemensam chef. De tre skolbiblioteken kommer att samverka mer än tidigare. De har redan en gemensam webbplats med länktips och en gemensam katalog med fritt flöde av media mellan skolorna. På webbplatsen hälsas eleverna välkomna med: Välkomna till gymnasiebiblioteken i Falun. Nyfikenhet, läsning och lärande, lust och glädje… Väl mött!

Trots att skolbiblioteket på Kristinegymnasiet nu hotas av att förlora sin assistenttjänst har Thomas tillförsikt inför framtiden och förhoppningar på samarbetet med de andra skolbibliotekarierna. De planerar bland annat att hjälpas åt med undervisning av lärare och elever.

Gymnasiebibliotekarierna i Dalarna brukar ha regelbundna träffar, där de utbyter erfarenheter och stöttar varandra. Man diskuterar nu en eventuell gemensam studieresa, fortbildning är nödvändigt för skolbibliotekarier, liksom utbyte med kolleger. Trots att man befinner sig i en myllrande stor gemenskap av människor kan arbetet i ett skolbibliotek ibland bli ensamt, eftersom man är ensam i sin profession.

På Flickr kan du se ett bildspel med 26 foton från besöket.