Närstudier

En bärande tanke i projektet ”Ett bibliotek för alla” var att ge deltagarna ett antal verktyg för att i framtiden kunna driva biblioteksutveckling inom sitt ansvarsområde. Som en grund för de metoder vi arbetat med ligger idén om ”den forskande praktikern”. Som forskande praktiker försöker man betrakta den egna verksamheten på distans och på ett strukturerat sätt ställa sig kritiska frågor, hitta rätt metod för att finna svaren samt genomföra en verklig förändring som utvärderas och i sin tur kanske ger upphov till nya frågor.

Första steget var att hitta en frågeställning kring något deltagaren önskade förändra. Här har det varit viktigt att man utgått från sin egen verklighet och att närstudieuppgiften varit väl avgränsad och inte alltför stor. Var finns behov av en förändring? Deltagarna har formulerat var sin fråga att utgå från. Det har varit viktigt att finna en genuin fråga och att frågeställaren inte redan här bestämt sig för vilket svar han vill ha!

Exempel på frågeställningar deltagarna arbetat med är ”Hur kan man rekrytera nya Boken kommer-låntagare?”, ”Hur kan den fysiska tillgängligheten till bibliotekslokalen förbättras?” och ”Hur får jag skolorna att låna Daisy+bok till läsundervisningen?”

Nästa steg har varit att välja en metod för hur man ska få svar på sin fråga. Exempel på olika metoder har varit intervjuer av enskilda personer eller grupper, enkätundersökningar, observationer, genomläsning av lokala dokument inom biblioteksområdet, framtagande av statistik. I detta skede har det varit viktigt med dokumentation. Deltagarna har beskrivit sin metod och hur undersökningen gått till samt dokumenterat resultatet av undersökningarna. Det har även varit viktigt att undersöka hur brukarnas behov ser ut, att försöka utforma förändringsarbetet med brukaren i centrum.

Under hela arbetet med närstudien har deltagarna haft en loggbok, där man kunnat dokumentera sina tankar och reflektioner kring förändringsarbetet samt fortlöpande beskriva hur man gått till väga. Deltagarna har gjort en mindre redovisning av sina närstudier i skriftlig form med hjälp av ett frågeformulär. Man har även gjort en mer uttömmande redovisning i valfri form. Man har exempelvis kunnat skriva en längre rapport, göra en fotoutställning eller annan utställning, föredra sin närstudie på hemmaplan till exempel för nämnden eller på ett personalmöte. Det viktiga har varit att på ett eller annat sätt föra ut erfarenheter och resultat från förändringsarbetet.

Syftet med närstudien har i första hand varit att fokusera på arbetsprocessen, att ge deltagarna en modell för hur man kan fortsätta att utveckla sin verksamhet. Hand i hand med metoden kommer det faktiska resultatet av närstudierna. Det har dock visat sig att metoden i all sin enkelhet lett till förändring och utveckling på en del av de deltagande biblioteken. Frågor kring tillgänglighet har lyfts fram, verkliga förbättringar för biblioteksanvändare och personal har genomförts. Metoden har på sina håll även börjat spridas bland kollegor som inte deltagit i projektet och övrig bibliotekspersonal

Lära varandra

Under våra utbildningsdagar i digitala resurser på bibliotek har vi använt oss av en metod som har gett deltagarna en aktivare roll i kunskapsinhämtandet. Deltagarna var grupperade två och två och flyttade mellan stationer där de fick prova på olika e-tjänster. En person var lärare, den andra var elev

Dagen började med att deltagarna vid varje station fick en introduktion av e-tjänsten, hur den fungerade och dess innehåll. Denna inledning hölls av kursledarna. Deltagarna fick sedan prova på respektive e-tjänst under 30 minuter. Efter detta stannade den ena deltagaren kvar för att lära ut hur e-tjänsten fungerade till en annan person. Denna förflyttning mellan olika stationer skedde efter ett bestämt schema (se nedan).

Denna metod uppskattades mycket av deltagarna och vi kommer att fortsätta att använda den i framtiden vid lämpliga utbildningar

 

Station A

Station B

Station C

Station D

Instruktör Elev Instruktör Elev Instruktör Elev Instruktör Elev
10.10 Niclas 1 och 2 Anna-Lena 3 och 4 Birgitta 5 och 6 Carina 7 och 8
10.40 1 4 3 2 5 8 7 6
11.10 4 3 2 1 8 7 6 5
11.40 3 8 1 6 7 2 5 4
Lunch  
13.10 8 5 6 7 2 1 4 3
13.40 5 6 7 8 1 4 3 2
14.10 6 7 8 5 4 3 2 1
                 

 

Användningstester för webbplatser

Hur väl en webbplats fungerar kan undersökas på flera olika sätt. Det bästa sättet att förstå varför den används på ett visst vis är att låta användare testa webbplatsen i praktiken. Här beskrivs kortfattat en modell för användningstester som kan användas av bibliotekspersonal. Det man behöver är en design, ett antal testuppgifter, ett antal testpersoner, en testmiljö och en eller flera testledare.
Designen är det som testas. Det kan vara den webbplats biblioteket använder idag, men det kan också vara en prototyp för en ny webbplats. En billig metod, som ofta leder till väldigt kreativa idéer från testdeltagarna, är att använda pappersprototyper. Det kan vara skärmdumpar, eller skisser framställda med papper och penna. Prototyper kan även framställas på dator.

För att komma på vilka testuppgifter som är lämpliga ställer man sig helt enkelt frågan ”Vad bör man kunna göra på webbplatsen?” Frågorna bör vara av varierad svårighetsgrad. Innan testerna kan man sätta upp konkreta användbarhetsmål för att lättare kunna mäta framgång, till exempel ”50% av uppgifterna måste kunna lösas inom 5 minuter” eller ”75% av deltagarna ska kunna lösa uppgift 1″.

Testdeltagare kan man få tag på genom att fråga personer på biblioteket om de är intresserade, eller fråga en ”bekants bekant”. De bör vara representativa för den tänkta målgruppen ifråga om kön, ålder, datorvana mm. Testdeltagarna behöver inte vara många – 5-10 st ger mycket information. Varje deltagare bör få någon sorts ersättning för besväret, t ex en biobiljett.

Testmiljön kan gärna vara avslappnad, bekväm och ostörd. (Stäng av telefoner!) Testledarens roll är att observera, anteckna och ställa frågor till testdeltagaren.

Det kan vara lämpligt att börja med ett pilottest för att ”testa testet” och se om man är på rätt spår, innan man går vidare med fler tester. På så sätt kan man t ex upptäcka om vissa uppgifter behöver formuleras om för att bli tydligare, eller om tidsåtgången behöver justeras.

Fokusgrupper som metod i biblioteksutveckling

Peter Westlund, författare till boken ”Lära av varandra – kollegiegranskning, kvalitetskartor, fokusgrupper”, var föreläsare på länsbibliotekets studiedag i Falun den 7 december 2006. Metoden fokusgrupper innebär att man intervjuar i grupp och att man har ett tema, ett fokus.

Först väljer man tema, det ämne man vill veta mer om. Man väljer sedan den kategori människor, som man vill intervjua, vars åsikter och erfarenheter man behöver. Gruppen bör bestå av 8-10 personer, man behöver inte komma överens men alla synpunkter har samma värde så länge samtalet pågår. Det är mångfalden av åsikter man vill ha och varje deltagare representerar bara sig själv.

Peter Westlund gick igenom hur man går tillväga alltifrån hur man väljer ut personerna man vill intervjua, hur man skriver inbjudan, tar emot deltagarna, presenterar syfte och mötesregler till hur man genomför gruppintervjun, skriver rapport, drar lärdomar och pekar ut förbättringsområden att arbeta vidare med.

Deltagarna i studiedagen delades in i två grupper, som var för sig fick förbereda en fokusgruppintervju. Intervjun leds av en samtalsledare, som till sin hjälp har en assistent. De förbereder sig väl och tillsammans skapar de en samtalsguide. Den ska innehålla frågeområden utifrån dagens tema liksom så kallade ingångsfrågor och passande uppföljningsfrågor och fungerar som stöd för samtalsledaren. Assistenten har ögonkontakt med samtalsledaren, har koll och kan ge stöd vid behov.