Bengt Emil Johnson på Dalalittaturen

Många förväntansfulla hade samlats i Engelbrekts galleria den 18 juni för att vara med om invigningen av Ludvika nya bibliotek.

Kommunalrådet Maria Pettersson invigningstalade och klippte bandet. I sitt tal nämnde hon att det här är en stor händelse, bibliotek bygger man inte ofta. Efter trumpetfanfar var det fritt fram för alla nyfikna att ta en titt på det nya biblioteket och lyssna till Sommarorkestern. Det har varit stängt länge så många längtade efter att få tillgång till hela bibliotekets utbud igen. Runt om i biblioteket finns sittgrupper med bord och fåtöljer, så att biblioteket kan bli den mötesplats det är tänkt att vara. Här finns plats för att läsa, studera, mötas eller bara vara. En röd linje med bokhyllor ringlar fram genom ett modernt bibliotek med färgglada detaljer. På terrassen  finns möjlighet att slå sig ner i hängmattan och bara njuta.

Många ville gratulera med blommor och presenter. 

Biblioteket bjöd på ett digert program  med musik, teater och cirkus under invigningsdagarna. För barnen fanns det bland annat en fiskdamm där fångsten bestod av en bok.

Det finns många vrår att utforska i barnavdelningen.

En av mötesplatserna i biblioteket.

så uttrycker sig Niclas Lindberg, Svensk Biblioteksförening, i en artikel i Svenska Dagbladet angående den identitetskris som många bibliotek brottas med och menar att ”åker man exempelvis till Smedjebacken så är jag inte säker på att biblioteket där upplever någon identitetskris. För där är nog biblioteket väldigt mycket the place to be, den ledande arenan för alla möjliga sorters aktiviteter”.  

Och det stämmer mycket bra att här är det aktivitet och rörelse med siktet inställt på att utveckla biblioteket som en självklar mötesplats och en viktig del av kommunens infrastruktur.

Smedjebackens bibliotek består dels av huvudbiblioteket, centralt placerat i tätorten och en integrerad folk- och skolbiblioteksfilial i Söderbärke. Kommunen har ca 11.000 invånare varav ca 8.200 bor i tätorten. Samhället har en lång historia av järnhantering med början redan på 1100-talet. Området är också geologiskt intressant med en mångfald av olika mineraler.

Huvudbiblioteket ligger tillsammans med DD och VBU (Västerbergslagens utbildningscentrum) i Folketshusbyggnaden och har funnits på samma plats i 30 år och är därför också välbekant för de boende i Smedjebacken.

Det finns två entréer till biblioteket, en entré där man får gå en trappa upp för att komma in i biblioteket och en annan nyare och mer tillgänglig ingång där man kommer  direkt in i biblioteket från markplanet. Biblioteket känns trevligt och välkomnande med de dalaröda möblerna  strax innanför dörren.

I anslutning till bibliotekslokalen ligger Ahlbäckssalen där en deposition av den infödde, arbetets målare, Johan Ahlbäcks konst finns att beskåda. Likaså finns en särskild hörna i biblioteket för den likaledes infödde poeten, dramatikern och kände författaren Werner Aspenström.

Kärnan i biblioteksarbetet är mötet med besökaren och mottot är ”det vänliga biblioteket med låntagaren i centrum”. Användarnas behov och intressen ska synas i bibliotekets service och utbud och brukarundersökningar görs för att få vetskap om vad som är viktigt för medborgarna.

Biblioteket har ett brett urval av medier t.ex. e-böcker, filmer på DVD, CD-skivor och ljudböcker. Flitigt använd är också tidningshörnan med tidningar och tidskrifter på olika språk. Publika datorer och speciella databaser finns också att tillgå. Släktforskningen har ett eget trivsamt rum där släktforskarna kan använda sig av både Genline och SVAR.

Barn och unga är en prioriterad målgrupp och det märks både i biblioteksplanens särskilda strävansmål för de yngre och i den uppföljning av målen i det konkreta biblioteksarbetet. Här har Marika Alneng, barnbibliotekarie, med sitt nytänkande och orädda och fantasifulla arbetssätt bidragit till att arbetet med lässtimulans för barn och unga verkligen har satt fart. Marika har deltagit i läsprojektet Läskonster men har även flera gånger ansökt om egna medel hos kulturrådet för att utveckla sina  idéer i samarbete med olika aktörer i kommunen. Hon var också en av de nominerade till Smedjebackens kulturpris 2009.  

En ungdomshörna längst in i hörnet på ungdomsavdelningen verkar fungera alldeles utmärkt och det bekräftas också av de ungdomar som just denna intervjudag sitter i soffan och fåtöljerna, läser och samtalar. De riktigt öser beröm över ”hörnan” och berättar att de ofta söker sig hit, ”det är lite avsides och mysigt”.

Läsinspiration och lärande ska genomsyra allt biblioteksarbete, likaså att vara samtidig och följa den teknikutveckling som pågår. Smedjebackens bibliotek finns också följaktligen på Facebook och Twitter.

Läsecirklar för vuxna anordnas både på huvudbiblioteket och på den integrerade filialen i Söderbärke vilket gör att man som läsare har chans att välja den dag som passar bäst. Man läser fyra böcker per termin och denna vår har temat varit svenska kvinnliga författare. Och till hösten är det då förstås de manliga svenska författarnas tur. Cirklarna är mycket uppskattade och vanliga kommentarer  är; ”att läsa tillsammans och samtala om det lästa ger så mycket mer” och att man kanske inte hade hittat fram till de utvalda böckerna på egen hand.

David Lundgren, social- och arbetplatsbibliotekarie, ansvarar  för ”Boken kommer”-service till ett 20-tal låntagare och önskar nu vidareutveckla verksamheten med sagoläsning för de äldre.

Biblioteket deltar förstås i kommunens årliga ”Seniormässa”, en mässa där kommunen i ett samlat grepp visar vad som erbjuds de äldre innevånarna i Smedjebacken. Denna medverkan har resulterat i många nya låntagare.

Arbetsplatsbibliotek finns för närvarande på tre arbetsplatser i Smedjebacken och företagen köper då denna tjänst från biblioteket . I den tjänsten ingår en deposition av böcker som de anställda kan låna. Ett bokombud på arbetsplatsen står för kontakten med biblioteket. Det finns också önskemål om författarbesök på ute på arbetsplatserna.

Marie Ohlsson, bibliotekschef, betonar vikten av att det finns utrymme för utvecklingsprojekt och fortbildning då kompetent personal utgör själva grunden för att göra biblioteket attraktivt och viktigt för kommuninnevånarna. En framtida vision är att biblioteket även ska kunna utgöra en informationsresurs för de företag som finns inom kommunen.

Så Marie, Maria, David, Elisabeth, Eija, Barbro och Marika gör allt vad de kan för att Smedjebackens medborgare ska få ut det bästa och mesta av verksamheten!

Se fler bilder från Smedjebackens bibliotek på Flickr.

Kursdeltagarna i projektet ”Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta”. Onsdagen den 2 juni var det säsongsavslutning på fortbildningen i projektet.

Läs mer om projektet

Hur kan man inom folkbildningen på ett bra och konstruktivt sätt vara med och påverka politiska beslut?  Förre landstingsrådet Alf Johansson samtalade med deltagarna utifrån sina erfarenheter som yrkespolitiker. 

Karin Örjes, ordförande i Dalarnas bildningsförbund och chef på Studieförbund Vuxenskolans  region Dalarna-Gävleborg, har varit processledare under kursdagarna.
Under eftermiddagen lät hon deltagarna arbeta med temat ”strategier för kommunikation och information”.

Projektet avslutas med en sista kursdag under hösten.

Läs gärna rapporten och låt er inspireras!

Slutrapport från projektet Läskonster (PDF, 3.3 mb)

Studiedag och arbetsmöte om läs-och skrivsvårigheter den 24 maj.

Ansvarig för social biblioteksverksamhet på Mora bibliotek, Marie Avén, inbjöd sina kolleger från folkbiblioteken i Dalarna. Ämnet för dagen var hur biblioteken ska nå fler vuxna med läs-och skrivsvårigheter.

Dagen inleddes med en föreläsning av Torbjörn Lundgren, författare och aktiv i Dyslexiförbundet www.dyslexi.org . Han berättade om sitt liv som dyslektiker, det krävs envishet och hårt arbete. Det tar sex gånger så lång tid för en person med det här problemet att ta sig igenom en text än det gör för en person utan.

Enligt Torbjörn existerar 80% av alla ord endast skrivna. För att få också de orden måste man alltså läsa, tillägna sig skriven text på något sätt, för att kunna klara samhällets ökade krav på människorna, i såväl arbete som medborgarskap.

De senaste hundra åren har en rad olika mediaformer utvecklats, film, telefon, radio, datorer osv. Vid läsning är det budskapet vi är ute efter och olika budskap passar bäst i olika former och för olika personer. Alla är olika, våra hjärnor skiljer sig lika mycket åt som våra utseenden, sa Torbjörn. Läs- och skrivsvårigheter kan ha en mängd olika orsaker, språkstörning, utländsk bakgrund, sociala problem, ovana eller pedagogiska svårigheter. Alla är olika, det finns ingen mall för vad som är lättläst eller tillgängligt för var och en.

Torbjörn berättade att 25% av befolkningen har problem att ta till sig en text i en dagstidning, två miljoner människor som har läs- och skrivsvårigheter! 5-8% av befolkningen har dyslexi och endast 8000 personer i vårt land lånar talböcker på biblioteket.

Hur biblioteken kan inbjuda fler till läsning diskuterades av nätverket på eftermiddagen. Tankar och idéer utbyttes. Ett tips, som vi fick av Torbjörn, var en serie, En ingång till…, små skönlitterära böcker för ovana läsare. Dessa ingår i Almqvist&Wiksells läromedelspaket Trapets.

Nätverket träffas nästa gång i oktober i Avesta, då de får möta personal från Norköpings stadsbibliotek. Norrköping utsågs till Bästa lättlästa bibliotek 2009 av Centrum för lättläst.

Länsmötet inleddes med att Märta Kallur hälsade välkommen till Rättviks kulturhus.

Styrelsen i Dalarnas biblioteksförbund

Margareta Arthursson, ordförande i Dalarnas biblioteksförbund presenterade styrelsen och avtackade den avgående ledamoten Caroline Smids, Mora bibliotek.

Alf Johansson, för dagen försedd med titeln inspiratör talade under rubriken ”Tankar om böcker”

Alf Johansson

Alf berättade att han tycker bibliotekarier är ett knepigt släkte. Detta beror på att yrkestiteln är, menade han, ett byråkratiskt begrepp. Istället för ordet bibliotekarie borde man använda titeln tankeväktare. Bokens viktigaste roll är att förmedla tankar, människan behöver ”tankas på”. Han såg det som en del i evolutionen.

I begynnelsen fanns den muntliga berättelsen för människorna att informera och informera sig. Längre fram i utveckling fanns det de handskrivna böckerna och bokens utveckling fortsatte med Gutenberg och uppfinnandet av tryckerikonsten. Boken blev den viktigaste metoden att sprida idéer och tankar. Boken fungerar som en evolutionär motor.

Han berättade sedan om en del av sitt förhållande till böcker. Själv uttryckte han det som ”Jag snöade in på böckerna”. Alf berättade om tre böcker, som gett honom en djupgående läsupplevelse och som öppnat världen för honom. Författarna var Tolkien, Uris och Simmel.

Efter Alfs uppträdande tog Kärstin van Bruggen vid. Hon hyllade den nyss bortgångna Kerstin Thorvall genom att läsa dikten Vinden i Cayenne ur Kerstin Thorvalls diktsamling ”Jag är en grön bänk i Paris”.

Maria Ehrenberg, Östra Göinge kommun – ”Så intressant och bra jag är” behovet av skönlitteratur och hur vi förmedlar.

Maria Ehrenberg

Maria började med att berätta om vår värsta fiende – den objektiva bibliotekarien.

Den objektiva bibliotekarien har vissa kännetecken:

- är rädd att göra fel
- har dåligt självförtroende
- vill ”sitta” på ”sitt” bibliotek
- utåtriktad?! – så hemskt, vill syssla med basverksamheten
- reflekterar inte

Maria menar dock att det är så här bibliotekarien är: kunnig, duktiga, ambitiösa, med, lyssnande, vågar ta ställning till bra/dåligt.

Varför ska vi arbeta med skönlitteraturen?

- för att människor vill läsa och samtala om skönlitteraturen
- vi kan förmedla skönlitteraturen
- skönlitteraturen är en bot mot förenkling och fördumning
- skönlitteraturen visar på ett samhällsengagemang
- skönlitteratur ger utlopp för kreativitet
- skönlitteraturen är vårt starkaste varumärke, den är bra PR helt enkelt

En inspirationskälla för Maria är arbeten av den norske filosofie doktorn Jofrid Karner Smidt, som i sin avhandling visar att biblioteksarbete innebär 80% inre tjänst respektive 20% förmedling av litteratur. I Östra Göinges kommun vill man göra tvärtom.

Se Maria Ehrenbergs presentation här.

Så här inspirerar vi till läsning – Digitala lästips, Älvdalens bibliotek (Tove Hjort och Klara Cederstrand).  Se presentationen här

Tove Hjort och Klara Cederstrand, Älvdalens bibliotek

Uppvisning från projektet Läskonster

Tre deltagare från projektet Läskonster, Maj Johansson (Falu stadsbibliotek), Marika Alneng (Smedjebackens bibliotek) och Lisbeth Olsson (Vansbro bibliotek) gav prov på hur det går att ge boktips genom en enkel dramatisering där det viktigaste inte är att följa berättelsen alldeles troget utan man kan använda sig av improvisation och fantasi. De tre bjöd, bl.a., på en improviserad variant av Rödluvan, här kallad Lurven och mötesdeltagarna fick gissa vilken berättelse det handlade om.

Marika Alneng och Maj Johansson

Delad läsning är dubbel läsning – I samtalet växer upplevelsen, Katarina Kuick

Katarina Kuick beskriver sig som författare, översättare och allmän barnarbetare. Hennes utgångspunkter för boksamtal kommer från Aidan Chambers, bl. a. hans bok ”Böcker inom oss- om boksamtal”.

Katarina Kuick

Efter sin introduktion höll Katarina ett boksamtal med oss ca 80-talet församlade. Boken vi läste var Hanna, hunden och huset av Ann-Clara Tidholm. Ett boksamtal utifrån Chambers innehåller dessa tre ingredienser: utbyta entusiasm – gillanden och ogillanden, utbyta ”frågetecken” (dvs svårigheter) och utbyta kopplingar (dvs upptäcka mönster), sist i boksamtalet kommer tolkningen av det budskap som författaren vill förmedla.

Läs hela rapporten från länsmötet 2010 här (PDF)

 
Kulturrådet har presenterat en studie, Efterfrågan på boklån från svenska folkbibliotek (PDF), gjord av Knut Löyland och Vidar Ringstad. Förutom ovanstående oväntade resultat har forskarna även kommit fram till att:

• lång restid till biblioteket ger färre boklån
• hög inkomst ger fler bokköp och färre boklån
• generösa öppettider medför fler boklån
• kommuner som ofta köper in nya böcker har större utlåning

Maria Jönsson       Foto:  Jenny Mark Ketter

Juryns motivering lyder:

”Skapar på ett alldeles eget, finurligt och humoristiskt sätt konst av det vardagliga och använder den grafiska formgivningen som en komponent i berättelsen.”

Maria Jönsson är född 1958 i Gävle, uppvuxen i Helsingborg, bosatt i Höganäs. Hon är verksam som illustratör, författare och tidningstecknare.  Maria debuterade som bilderboksillustratör 1999 med ”Prata persilja”. Har sedan dess illustrerat ett antal bilderböcker. Mest kända är kanske böckerna om hundvalpen Morris. Våren 2007 debuterade Maria med den egna bilderboken ”Spyflygan Astrid”.

Priset delas ut av Gagnefs kommun den 6 december på årsdagen av Ottilias födelse och består av 20 000 kr och ett diplom med Adelborgmotiv.