En bärande tanke i projektet ”Ett bibliotek för alla” var att ge deltagarna ett antal verktyg för att i framtiden kunna driva biblioteksutveckling inom sitt ansvarsområde. Som en grund för de metoder vi arbetat med ligger idén om ”den forskande praktikern”. Som forskande praktiker försöker man betrakta den egna verksamheten på distans och på ett strukturerat sätt ställa sig kritiska frågor, hitta rätt metod för att finna svaren samt genomföra en verklig förändring som utvärderas och i sin tur kanske ger upphov till nya frågor.

Första steget var att hitta en frågeställning kring något deltagaren önskade förändra. Här har det varit viktigt att man utgått från sin egen verklighet och att närstudieuppgiften varit väl avgränsad och inte alltför stor. Var finns behov av en förändring? Deltagarna har formulerat var sin fråga att utgå från. Det har varit viktigt att finna en genuin fråga och att frågeställaren inte redan här bestämt sig för vilket svar han vill ha!

Exempel på frågeställningar deltagarna arbetat med är ”Hur kan man rekrytera nya Boken kommer-låntagare?”, ”Hur kan den fysiska tillgängligheten till bibliotekslokalen förbättras?” och ”Hur får jag skolorna att låna Daisy+bok till läsundervisningen?”

Nästa steg har varit att välja en metod för hur man ska få svar på sin fråga. Exempel på olika metoder har varit intervjuer av enskilda personer eller grupper, enkätundersökningar, observationer, genomläsning av lokala dokument inom biblioteksområdet, framtagande av statistik. I detta skede har det varit viktigt med dokumentation. Deltagarna har beskrivit sin metod och hur undersökningen gått till samt dokumenterat resultatet av undersökningarna. Det har även varit viktigt att undersöka hur brukarnas behov ser ut, att försöka utforma förändringsarbetet med brukaren i centrum.

Under hela arbetet med närstudien har deltagarna haft en loggbok, där man kunnat dokumentera sina tankar och reflektioner kring förändringsarbetet samt fortlöpande beskriva hur man gått till väga. Deltagarna har gjort en mindre redovisning av sina närstudier i skriftlig form med hjälp av ett frågeformulär. Man har även gjort en mer uttömmande redovisning i valfri form. Man har exempelvis kunnat skriva en längre rapport, göra en fotoutställning eller annan utställning, föredra sin närstudie på hemmaplan till exempel för nämnden eller på ett personalmöte. Det viktiga har varit att på ett eller annat sätt föra ut erfarenheter och resultat från förändringsarbetet.

Syftet med närstudien har i första hand varit att fokusera på arbetsprocessen, att ge deltagarna en modell för hur man kan fortsätta att utveckla sin verksamhet. Hand i hand med metoden kommer det faktiska resultatet av närstudierna. Det har dock visat sig att metoden i all sin enkelhet lett till förändring och utveckling på en del av de deltagande biblioteken. Frågor kring tillgänglighet har lyfts fram, verkliga förbättringar för biblioteksanvändare och personal har genomförts. Metoden har på sina håll även börjat spridas bland kollegor som inte deltagit i projektet och övrig bibliotekspersonal