Lotta Geffenblad tilldelad Ottilia Adelborgpris

Författaren, konstnären och illustratören har bland annat gjort barnböckerna om Prick och Fläck, Betty mitt i natten och böckerna om Aston. Det är eleverna i årskurs tre i Gagnefs kommun som röstat fram pristagaren. Ur motiveringen kan man bland annat läsa följande: ”Geffenblad är en egensinnig bilderboksskapare som påminner oss om livets komplexitet och om fantasins outgrundliga kraft”.

Ottilia Adelborg-priset, med syftet att lyfta fram ett kvinnligt konstnärskap, tilldelas en barnboksillustratör som verkar i Ottilia Adelborgs anda. Priset, som består av 20 000 kr och ett diplom med Adelborgmotiv, utdelas av Gagnefs kommun vartannat år den 6 december – årsdagen av Ottilias födelse. En jury nominerar tre illustratörer varav en pristagare röstas fram av kommunens tredjeklassare. Priset instiftades av Gagnefs kommun år 2000.

KB startar förstudie kring nationella digitala bibliotekstjänster

Förstudien kommer att utreda förutsättningarna och ta fram en plan för att i samverkan med bibliotek och andra aktörer bygga en nationell digital bibliotekstjänst riktad till i första hand allmänheten. Syftet är att öka tillgängligheten till ett brett utbud av litteratur, kulturarv och andra medieresurser på lika villkor i hela Sverige.

Förstudiens slutrapport ska beskriva olika scenarios med en analys av nödvändiga åtgärder, deras konsekvenser, effekter och kostnader. Rapporten ska utgöra underlag till nationella biblioteksstrategin samt analysera och rekommendera hur KB ska arbeta vidare med nationella digitala bibliotekstjänster. Hänsyn ska tas till olika målgruppers och biblioteksslags skilda behov, och samtidigt sträva efter en god nationell samordning och service. Förstudien arbetar vidare utifrån redan genomförda utredningar och underlagsmaterial som gjorts till biblioteksstrategin.

Uppdraget pågår mellan april och december 2018 och leds av Jesper Klein, till vardags innovationschef på Myndigheten för tillgängliga medier, tillsammans med
Ewa Thorslund, tidigare direktör för Statens medieråd och författare.

Barnkonventionen ska bli svensk lag 2020

Regeringen föreslår att barnkonventionen förs in i svensk lag den 1 januari 2020. Förslaget grundar sig på en utredning som presenterades 2015 och en proposition läggs nu fram för riksdagen.

- Det är en väldigt viktig symbol man skickar, säger barn- och äldreminister Lena Hallengren (s).unicef flagga

Inför att lagen ska träda i kraft satsar regeringen på ett treårigt nationellt kunskapslyft om vad FN:s konvention om barnets rättigheter är och innebär, och ska även ta fram en vägledning om hur innehållet ska tolkas.

Förslaget om att göra barnkonventionen till lag har stött på tung kritik tidigare, bland annat från Lagrådet, som avstyrkt remissens förslag till lag och som hävdat att artiklarna är allmänt hållna och sägs inte passa för direkt tillämpning.

”Det är en bakvänd ordning att först inkorporera konventionen och därefter låta en utredning kartlägga hur konventionen behandlas i svenska lagstiftning och rättstillämpning samt analysera konventionsbestämmelsernas innebörd utifrån svenska förhållanden. En sådan utredning borde göras först och läggas till grund för bedömningen om konventionen bör inkorporeras.” (s. 4-5 i yttrande av Lagrådet kring Inkorporering av FN:s konventions om barnets rättigheter, 2017-09-06)

(läs Lagrådets hela yttrande här)

Men minister Lena Hallengren menar att om inte barnkonventionen blir lag kommer dess bestämmelser aldrig att få den kraft som behövs för att barn och ungas bästa ska gälla fullt ut.

FN:s barnrättskommission har också kritiserat Sverige för att vi inte lyckats tillgodose barns rättigheter fullt ut. Barns ekonomiska och sociala bakgrund har visat sig spela roll för vilket skydd och vilka rättigheter som barnet får ta del av, vilket UNICEF Sveriges program Christina Heilborn anser är helt oacceptabelt. Att barnkonventionen inte fått status som lag är något som FN:s Barnrättskommitté av skäl som ovan kritiserat.

Se reportage från Dagens Nyheter om regeringens förslag om barnkonventionen som svensk lag

Barnkonventionen och biblioteken

För folkbibliotekens del är det – utöver de fyra hörnprinciperna - kanske främst paragraferna 13, 17 och 31 i barnkonventionen som spelar roll. I dessa tre paragrafer står att  varje barn har rätt till yttrandefrihet, att tänka, tycka och uttrycka sina åsikter; att varje barn har rätt att få tillgång till information via t.ex. internet, radio och tv; att varje barn har rätt till lek, vila och fritid.

Frågor att alltid ha för ögonen vad gäller att tillvarata barns och ungdomars tankar, åsikter och behov, kan på bibliotek vara hur den fysiska biblioteksmiljön passar barn, vilket utrymme de får ta – kvadratmetermässigt och ljudnivåmässigt – och om barnen vistas i biblioteket på de vuxnas premisser och förutsättningar. Hur hittar ett barn i biblioteket, hur är det skyltat? Och hur hittar ett barn till biblioteket? Vad finns det som lockar på utsidan? Också vad gäller bibliotekskatalogen är det viktigt med ett barnperspektiv: hur söker och läser ett barn informationen? Har böckerna i katalogen bilder?

Illustration Pernilla Stalfeldt för Barnens Bibliotek
Illustration Pernilla Stalfeldt för Barnens Bibliotek

Att verkligen bemöda sig om att ta reda på vad barn och unga på bibliotek önskar och har behov av är en stor del av arbetet. Att ställa frågor direkt till barnen om vad de saknar eller tycker om, eller att planera och bjuda in till fokusgrupper är några sätt. Eller, varför inte använda oss av s.k. UX, User Experience? Att sätta upp en åsiktstavla, lägga fram papper och penna för att skriva ett brev till biblioteket; Work Like A Patron (WLAP) – ta på dig mockasinerna och gå i barnets fotspår en dag – hur är det att vara barn på biblioteket?

 

 

 

 

All Digital Week i Dalarna 19-25 mars

Länsbibliotek Dalarna medverkar den 21 mars på ett seminarium om digital delaktighet i Dalarna. Men det händer såklart ännu fler saker i Dalarna under veckan så här kan du läsa om alla aktiviteter.

ADW_banner_2017_1200x600_sv

Länsbibliotek Dalarna – 21 mars, Borlänge. Seminarium om digital delaktighet. Läs hela programmet här (PDF)

Falun – faktaresistens, apparnas afton m.m. Läs hela programmet här (PDF) samt på dessa länkar
Faktaresistens – Vad är det och hur kan det motverkas?
Digitala torget på stadsbiblioteket
Apparnas afton – Näs bibliotek  (samma upplägg i Vika)
Apparnas afton – Bjursås bibliotek  (samma upplägg i Svärdsjö)

Gagnef – vårdens digitala tjänster, bankens digitala tjänster m.m. Läs hela programmet här (PDF)

Hedemora – släktforskning och bibliotekets e-tjänster. Läs hela programmet här (PDF)

Ludvika – sociala medier, källkritik, banken, e-post m.m. Läs hela programmet här (PDF)

Smedjebacken – Makerspace, bibliotekets digitala tjänster m.m. Läs hela programmet på hemsidan

Säter – är du säkert på nätet? digital första hjälpen. Läs hela programmet på hemsidan

Vansbro – läs tidningen digitalt, låna ljudbok/e-bok digitalt m.m. Läs hela programmet här (PDF) 

Efter projektet Dela Läslust – nu kommer skriften som siktar framåt

Folkbiblioteksprojektet Dela Läslust pågick i de fyra länen Dalarna, Gävleborg, Uppsala och Värmland under drygt två års tid, 2015-2017, och nu finns intressanta lärdomar, reflektioner, exempelberättelser och framåtblickande frågor samlade i en ny skrift: Dela läslust – Hur går vi vidare?

Skriftens innehåll bygger i huvudsak på två utvärderande rapporter: forskaren Jenny Lindbergs fokusgruppstudie med projektdeltagare och projektledarens rapport ur ett regionalt perspektiv. Som komplement ingår också exempelberättelser från kommunbiblioteken i de fyra medverkande länen. Tanken är att skriften ska fungera som diskussionsunderlag på biblioteken och därigenom bli en språngbräda för det fortsatta arbetet med läsfrämjande – men också i vid mening bidra till lärande och verksamhetsutveckling.