Pedagogiska bord

Det finns mycket sagt och skrivet om kunskapsprocessen, bibliotekspedagogik och användarundervisning. När styrgruppen i specialgruppen för bibliotekspedagogik i Svensk biblioteksförening diskuterade hur vi ska komma vidare mot vårt mål att stimulera till reflektion över bibliotekets roll i lärprocessen föddes idén om pedagogiska bord. Vi ville skapa mötesplatser för samtal och reflektion om bibliotekspedagogik, vi ville synliggöra och utveckla bibliotekets roll i lärandet.

Tänk själv!

Alla bibliotekarier har egna erfarenheter och använder olika pedagogiska metoder i sitt arbete. Hur tänker vi runt det vi gör? Hur ser lärprocessen ut? Varför gör vi som vi gör på biblioteket och i användarundervisningen? Ett kunskapsorienterat förhållningssätt behövs på alla sorters bibliotek. Det finns frågeställningar och problem som är gemensamma. Därför finns det mycket att vinna och lära när bibliotekarier av olika kategorier samlas och reflekterar över egna och andras sätt att arbeta. Samtalen utgår från den egna erfarenheten och bygger på allas aktiva medverkan. Man lyssnar på varandra, jämför förhållningssätt, stärks och får nya idéer av varandra, som man går hem och provar, ser resultatet av och sedan reflekterar vidare över.

Metoden är en tillämpning av Kolbs cirkel för erfarenhetsbaserat lärande, en cyklisk inlärningsmodell i fyra steg. Den tar sin utgångspunkt i den konkreta erfarenheten, som här är grund för reflekterande observationer vilket leder till att man formulerar förståelsen i abstrakta begrepp från vilka problem kan lösas och nya tillämpningar prövas i aktivt experimenterande, som ger nya konkreta erfarenheter och så vidare.

Hur går det till?

En fördel med pedagogiska bord är att de är lätta att arrangera och genomföra. Man samlas lokalt, en arbetsgrupp, kolleger av olika kategorier eller varför inte bibliotekarier och pedagoger. Inga långa resor eller övernattningar krävs, man samtalar ca två timmar, får nya uppslag och stärkt går man tillbaka och provar på sin arbetsplats. Pedagogiska bord bygger på egenaktivitet.

Den som initierar till mötet väljer en pedagogisk utmaning, en frågeställning man vill ha belyst. Man samtalar i grupp med högst åtta deltagare. En i gruppen är utsedd till samtalsledare. Efter en kort presentation av vilka man är håller den som grubblat på frågeställningen en kort inledning. Därefter gör man en runda i gruppen, där alla kort svarar på hur de uppfattat frågeställningen. Samtalsledaren fördelar ordet i gruppen, ställer frågorna: ”Hur gör du?” ”Hur tänker du?” ”Vilka är dina erfarenheter?” Den pedagogiska aspekten på utmaningen diskuteras och man reflekterar över lärande och hur vi arbetar i biblioteket. Tankar och erfarenheter utbyts. Samtalsledaren ligger själv lågt i diskussionen, fördelar ordet och ansvarar för att man håller sig till den röda tråden, till dagens fråga. Återknyt till inledningen, undvik klagovisor och se till att alla deltar aktivt.

När alla lyssnat till varandra ber man alla redovisa vad de lärt, vad de fått för nya tankar. Samtalsledaren summerar och pekar framåt. Man kan komma överens om vad man vill pröva till nästa gång, då man således kommer att ha nya konkreta erfarenheter att redovisa.

Pedagogisk kortlek

Som stöd för att komma igång med pedagogiska bord finns en kortlek med förslag på 50 olika pedagogiska utmaningar på bibliotek. Man väljer ett kort och lägger den frågeställningen på bordet och samtalar kring den. I kortleken finns också en kort instruktion och användbara tips till samtalsledaren. Kortleken kan köpas från Svensk biblioteksförening.

När man blir varm i kläderna inser man att metoden fungerar på en lång rad olika frågeställningar och man kommer på egna utmaningar att diskutera. De 50 förslag till frågeställningar som vi gjort är alla ämnade att diskutera lärprocesser på bibliotek utifrån ett klart användarperspektiv. Hur upplever brukaren biblioteket? Byt perspektiv för att kunna vara pedagogisk i det dagliga mötet.

Hur skiljer sig då denna metod från vanliga gruppdiskussioner?

Samtalsledarens kontroll, allas aktiva medverkan och fokuseringen på en fråga gör att man i samtalet når längre och strukturen hjälper oss att få nya insikter. Man stärker lokala nätverk genom att mötas så här och upptäcka att vi alla kan lära av varandra och har gemensamma frågeställningar. När man lyckas ger det så stor behållning att det är självklart att fortsätta träffas och utveckla metoden pedagogiska bord.

Metoden har varit i omlopp under ett par år. Den har redan vidareutvecklats av kolleger, som funnit nya användningsområden och gjort den till sin egen. Det är en utveckling vi ser med glädje. Det är precis det syfte vi haft med att lansera pedagogiska bord och helt nödvändigt för att det ska vara en pedagogisk metod.