Samhälle och litteratur på regional nivå – Pamela Schultz Nybacka

Samhälle och litteratur på regional nivåSkriften är en kritisk granskning och utvärdering av Länsbibliotek Uppsalas utökade satsning på litteratur och dess måluppfyllelse. Tonvikten ligger på de samhälleliga delarna i satsningen. Undersökningen tog sin början hösten 2015 och avslutades ett år senare. Under projektets gång har samtal kring det praktiska arbetet varvats med teoretiska begrepp och reflektioner.

Rapporten vill både ge bidrag till forskningen och samtidigt vara en substantiell projektutvärdering, som är inriktad på att ge ett framtidsinriktat, strategiskt perspektiv. Den ska bidra till att belysa och ge inspiration till litteraturlivet i Uppsala län och dess grundläggande villkor, mot en fond av samhällelig förändring. Undersökningen vill skapa urskillning kring och ta ställning till kultur- och samhällsfrågor som är särskilt brännande i vår tid. Hur kan litteraturen delta i ett samhälles bildningsresa in i framtiden?

Pamela Schultz Nybacka är forskare och lektor vid Institutionen för Samhällsvetenskaper vid Södertörns högskola.

Fakirerna och vi – en studie om bokprat som läsfrämjande insats – Catarina Schmidt

Bokprat Fakirerna och viär en av våra vanligaste läsfrämjande aktiviteter för barn på bibliotek och skolor. Det fyller en viktig funktion när det gäller att skapa nyfikenhet och intresse för böcker och når många barn i olika åldrar.

Den här rapporten undersöker på vilka sätt bokprat främjar läsning och hur det arbetet kan utvecklas och fördjupas. Vi får veta mer om hur man kan arbeta språkutvecklande med bokprat och får tips om hur man kan tänka för att öka bredden av texter och språk som man synliggör genom bokpratet.

Rapporten bygger på en studie av bokprat på folk- och skolbibliotek genomförd av Catarina Schmidt, universitetslektor i pedagogik vid Göteborgs universitet, på uppdrag av Kultur Skåne/Region Skåne. Rapporten finns att ladda ner som pdf.

 

Vad du behöver veta om nationella biblioteksstrategin

Varför biblioteksstrategi?

Det ska finnas biblioteksverksamhet av hög kvalitet överallt i landet som uppfyller bibliotekslagens krav. Därför gav regeringen i juni 2015 Kungliga biblioteket i uppdrag att utforma en nationell biblioteksstrategi för Sverige.

Strategin ska omfatta hela det allmänna biblioteksväsendet. Kungliga biblioteket utformade ett upplägg och rekryterade Erik Fichtelius  som nationell samordnare för arbetet. Arbetet med nationell biblioteksstrategi ska slutredovisas senast 1 mars 2019.

 

Tillståndet i de svenska bibliotekenbiblioteksbild

Under hösten och vintern 2015-16 arbetade strategins sekretariat fram en lägesrapport om tillståndet i det svenska biblioteksväsendet. Man samlade in röster från biblioteksväsendet genom att delta i möten runt om i landet (här i Dalarna träffade utredarna Karin Linder och Krister Hansson bibliotekscheferna i februari 2016), genom depescher och skrivelser. Sekretariatet gjorde också studiebesök i de andra nordiska länderna och studerade deras biblioteksstrategier. Dessutom ställde man frågor i Facebookgruppen Nationell Biblioteksstrategi och fick svar från 1500 personer. Rapporten, som är avsedd för politiker och beslutsfattare avlämnades i maj 2016. Till lägesrapporten gjordes tre filmer från olika bibliotekstyper, Kista bibliotek i Stockholm, Hjulsbroskolans bibliotek i Linköping och Chalmers  tekniska högskolas bibliotek.

Digitalt lyft

Fortbilda landets folkbibliotekarier så att de kan hjälpa befolkningen i ett digitalt kompetenslyft! Det föreslog utredningen för en nationell biblioteksstrategi  i september 2016. Satsningen kallas ”Digitalt först med användaren i fokus”.  Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen. Regionbiblioteken föreslås få medel och uppdrag av Kungliga biblioteket för att genomföra kompetensutveckling av landets bibliotekarier. Om förslaget beviljas kommer medel att tillföras Kungliga biblioteket under 2018.

Fler filmer

I början av 2017 har strategin producerat tre filmer: en om sjukhusbibliotek, där vi följer med till Karlstad; en där du får se hur Luleå stadsbibliotek jobbar med minoritetsspråken och en där vi ser hur Malmö stadsbibliotek välkomnar nya svenskar.

Omvärldsanalys på djupet

I uppdraget ingår  att göra en fördjupad omvärldsanalys. Syftet är att belysa de utmaningar och möjligheter som biblioteksområdet står inför. Den tekniska omställningen, stora samhällsförändringar och förändrat medialt beteende ställer nya och fler krav på biblioteken och bibliotekarieyrket.
Därför behövs spaning och analys av hur det samhälle ser ut som biblioteken ska verka i. De stora gemensamma politiska besluten globalt och nationellt sträcker sig idag till 2030, t.ex. Agenda 2030. Vi har därför valt 2030 som visionsmål även för den nationella biblioteksstrategin. Tio skribenter ger sin bild av sitt område. Omvärldsanalysen överlämnas till Kultur- och demokratiministern den 13 september 2017.

MIK för mig

MIK för mig logotyp
Bild: Statens medieråd

”MIK för mig” är ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet (MIK) som vänder sig till skolor, skolbibliotek och folkbibliotek. Syftet med materialet är att utbilda elever och vuxna som finns och agerar i ungas närhet.

Medie- och informationskunnighet är viktigt i vår digitala samtid. Information, fakta och desinformation sprids utan urskiljning med blixtens hastighet i våra flöden. När gårdagens gatekeepers nu har ersatts av algoritmer som inte prioriterar källkritik faller det på mottagaren att värdera informationen. Då måste våra unga ha fått verktygen för att kunna sålla bland budskapen.

MIK för mig hjälper dig som är pedagog eller bibliotekarie att lära ut källkritiskt tänkande och kunskap om det förändrande medielandskapet på ett relevant och inspirerande sätt.”

Läs mer om MIK för mig på Medierådets hemsida

Källa: Statens Medieråd