Mediekompetens och konkurrens. Ny uppsats om bibliotekariers läsfrämjandearbete i förhållande till nya medier

umeåHur kan tv-spel och andra nya medier fungera som läsfrämjande verktyg på biblioteken? Nu har det kommit en ny uppsats från Umeå universitet:  Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö 


Sofie Strandberg undersöker i sin kandidatuppsats i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet hur bibliotekarier ser på sitt läsfrämjandeuppdrag och sin yrkesroll i förhållande till nya medier som tv-spel, tv-spelsböcker, rollspel och serier. I sin frågeställning undrar Strandberg bland annat om ett personligt engagemang hos bibliotekarien kan påverka arbetet med nya medier. Vad innebär begreppet ”litteracitet” för bibliotekarierna? Det är en annan fråga, som visar sig få ytterst skiftande svar.

Uppsatsen är en fallstudie med fyra bibliotekarier, och den innehåller en hel del intressanta resultat, bland annat att bibliotekarierna väldigt tydligt påtalar ett stort behov av att barn och unga får tillgång till och verktyg för att lära sig källkritik i förhållande till digitala medier.

Frågan är vilket värde de tekniska kunskaper och färdigheter som barn och unga besitter har samtidigt som de inte har verktygen eller förmågan till att tolka den information de kommer över.

Att bibliotekarierna i allt större utsträckning också kommer att möta en användargrupp med väldigt olika svårigheter kring läs- och skrivkunnighet är en annan sak som kommer fram i uppsatsen. Bibliotekarierna upplever en allt mer nedåtgående läsförståelse hos barn och unga – men även hos vuxna. Att läsa svart text tryckt på vitt papper är något som inte är en självklar färdighet längre.

Samtidigt likställer inte bibliotekarierna läsning med en tryckt bok, utan tolkar utifrån det vidgade textbegreppet.

Tv-spel på bibblan kan fungera dels som en första kontakt med biblioteket för många yngre medborgare, särskilt om bibliotekarien utnyttjar mediet till att aktivt bygga en relation till nya unga besökare. Men samtidigt beskrivs biblioteket befinna sig i ett tillstånd av konkurrens mellan olika medieformer – tv-spel, till exempel, och internetrelaterad media – som nås framför allt via mobiltelefoner.

Biblioteken står inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv, skriver Strandberg.

För yrkesverksamma bibliotekarier blir det [därför] viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. Detta är ett kunskapsområde som ytterligare behöver belysas och undersökas närmare. En ytterligare utmaning utgörs av hur ett källkritiskt arbete och förhållningssätt kan bedrivas inom biblioteken. Deltagarkultur som utgörs av just delandet av kunskap och information förändrar också innebörden av dessa två begrepp. Inom en kultur där aktivt deltagande och medverkande av både spridning och tillgång till information aldrig har varit större, bidrar detta samtidigt till att det blir allt svårare att också avgöra värdet av denna information. […] Frågan är vilket värde de tekniska kunskaper och färdigheter som barn och unga besitter samtidigt som de inte har verktygen eller förmågan till att tolka den information de kommer över.

Läs hela uppsatsen genom att trycka här

Tack till Peter Alsbjer för nyhetstipset!