Intressanta bibliotekskonferenser: Helsingfors i mars och Lund i maj

Helsingfors Stadsbibliotek bjuder in till internationell konferens den 19-20 mars under rubriken Designing today, destination tomorrow – libraries equipped to serve and innovate.

Helsingfors planerar för nytt huvudbibliotek med sikte på att öppna  2018. De konstaterar att nya bibliotek behöver utformas efter hur ny teknik och förändrade mönster i användningen av bibliotek kräver att vi tänker nytt om både lokaler och tjänster. Hur behöver morgondagens bibliotek se ut? Vad ska hända inuti dem? Vad krävs av personalen? På konferensen får du ta del av vad som händer i olika delar av världen, bland annat från Århus och Oslo här i Norden och från Halifax i Kanada. Läs mer om konferensen här.

Den 5-7 maj bjuder Svensk Biblioteksförening in till Biblioteksdagarna som i år äger rum i Lund. Samtidigt firar Biblioteksföreningen 100-årsjubileum.

Konferensen bjuder på storföreläsningar och olika valbara seminarier. I år är det dalamedverkan i ett av seminarierna då Karin Rytter, Älvdalen och Marie Ohlsson, Smedjebacken samtalar med Maria Törnfeldt, Länsbibliotek Dalarna  under rubriken Att leta sig ut ur biblioteket – exempel från två Dalabibliotek, Smedjebacken och Älvdalen. De ställer sig frågan hur kan bibliotekens uppsökande arbete kan gestalta sig på 2010-talet. Med utgångspunkt i projektet med Tvättstugebibliotek i Smedjebacken och projekten Bokleffe och DigIT i Älvdalen samtalar de medverkande om bibliotekens möjligheter att nå utanför biblioteksväggarna.

Välkommen till Länsmötet 16 april 2015 med tema Skaparbibblan!

På Länsmötet får du nosa på ”Skaparbibblan” och testa nya sätt att skapa berättelser. Det blir föredrag med medverkande från Högskolan i Gävle, Kulturutveckling Gävleborg, föreningen Daladevelop och Leksands bibliotek. På eftermiddagen blir det workshops under kunnig ledning där du praktiskt får testa att programmera. Vad är egentligen maker space och Skaparbibblan? Och vad har det att göra med bibliotek? Efter Länsmötet vet du!

Bibliotekspersonal, pedagoger och politiker i Dalarnas län är välkomna. Program med anmälan kommer om några veckor. Notera datumet redan nu!

Välkommen till Länsmötet på Tegera Arena i Leksand önskar programkommittén i Dalarnas Biblioteksförbund: Ingvar Henriksson, Ludvika, Linda Sävhammar, Leksand, Marie Ohlsson, Smedjebacken, Karin Rytter, Älvdalen, Ylva Sellin-Isaksson, Malung-Sälen, Sonja Viklund, Mora, Maria Törnfeldt, Länsbibliotek Dalarna

barnhack1oktnr5a

Undrar du över maker space och vad det kan betyda på ett bibliotek? Regionbibliotek Halland har gjort en fin översikt som reder ut begreppen.

Tidsstudie

surfMetod att utvärdera sitt eget arbete, gör jag rätt saker, stämmer nedlagd tid mot mitt uppdrag?

Steg 1
Skriv ner ditt utförda arbete detaljerat, antal minuter, dag för dag, i två veckor (det måste inte vara två veckor i rad. Försök välja ganska normala arbetsveckor.) Exempelvis att skriva kallelse till avdelningsmöte, reseräkning, arkivering, medarbetarsamtal, samtal med personal, kurs, konferens, sammanträde och notera i vilket sammanhang det skett. Vid e-posthantering och telefonsamtal ska du också ange vilken arbetsuppgift det handlar om. Första gången du gör en tidsstudie rekommenderar vi att du skriver ner allt i en lång lista.

Ange alltså arbetsuppgift, ämne och tid.
Ju mer noggrann du är desto bättre.
Ju mer ärlig du är desto bättre resultat

Sammanställ varje dag

Glöm inte att räkna in tid för kartläggningen (som ju är egen utbildning).
Bortse från lunch, toalettbesök och kafferast såvida ni inte har så kallade ”kreativa kafferaster”, då blir ju det utvecklingsarbete.
Det underlättar att ha en klocka på skrivbordet de här registrerande veckorna.
Använd kalkylprogram så slipper du räkna ihop tid själv.

Steg 2
Räkna ihop minuter för olika aktiviteter. Försök sedan sortera aktiviteterna efter de olika rubriker, målområden, du ser att de tillhör.

Steg 3
Skriv in de olika aktiviteterna under respektive rubrik med antal minuter i Excel

Steg 4
Gör ett diagram i Excel.

Steg 5
Jämför resultatet med ditt uppdrag och dina prioriterade arbetsuppgifter och reflektera över om du gör rätt saker på din arbetstid och om du utnyttjar din tid på ett vettigt sätt.

Du vet naturligtvis att den ena veckan inte är den andra lik, du kan ha lagt extra mycket tid på en särskild fråga, men det viktiga är att du vet det och ser det och tar med det i utvärderingen av resultatet.
När du gjort tidsstudier några gånger kan du bättre se om det stämmer med din uppfattning om vad du utför på din arbetstid och om det stämmer med ditt uppdrag och dina prioriteringar

Studiebesök

Mall för studiebesök

I en artikel i Biblioteksbladet använder Johanna Hansson och Malin Ögland sig av tre begrepp som vi med framgång använt oss av vid studiebesök inom olika projekt. Författarna för i artikeln ett resonemang om hur bibliotek kan förhålla sig kompletterande, konkurrerande eller kompenserande till sin omvärld beträffande medierna, rummet och kompetensen.

De tre begreppen kan tillsammans med ett fjärde, barnperspektivet, utgöra struktur för studiebesök i sin helhet och även för dokumentationen. Barnperspektivet borde kunna inordnas under medierna, rummet och kompetensen men för att det inte ska bli bortglömt är det säkrast att ta med det som en egen punkt.

  • Medier
    Hur synliggörs e-medier och e-tjänster?
    Hylluppställning. Genrer? Utbrytningar?
    Exponering?
    Vilka olika medier finns? Märks några tydliga prioriteringar?
  • Rummet
    Entrén – hur utnyttjar man den? Vad finns i närheten?
    Kan du hitta några ”signaler” som rummet ger till användaren?
  • Kompetensen
    Bemötande – är bibliotekets idé och vision tydligt iscensatt? På vilket sätt?
    Kan du avgöra om det finns ett konkurrerande, kompletterande eller kompenserande
    förhållningssätt till bibliotekets omvärld?
  • Barnperspektivet
    Hur märks det om – och i så fall hur – biblioteket samarbetar med barn och unga?

 

Hansson, Johanna & Ögland, Malin, ”Ska vi konkurrera eller kompensera?” Biblioteksbladet 2006:5, s. 20-21.

Sex tänkande hattar

Sex tänkande hattar är en metod, där man först gör kartan och sedan väljer väg, skapad av Edward de Bono, expert på kreativt tänkande. Han har utvecklat en rad modeller och verktyg som hjälper oss att bättre utnyttja vår kreativa potential och därmed skapa nya idéer och fatta bättre beslut. Han presenterade sin modell för strukturerat tänkande i början av 80-talet och idag används den i en lång rad verksamheter, där människor lär, fattar beslut och utvärderar. Sex tänkande hattar, tänkehattarna, är en metod där människor lär sig reflektera över en frågeställning eller ett problem utifrån olika perspektiv, där varje perspektivs tänkande är lika viktigt. Man lär sig strategier för problemlösning och stimuleras till reflektion. Man angriper en sak i taget för att ett strukturerat tänkande ger bättre beslut.

När vi i en grupp ska finna lösning på ett problem eller när vi vill utveckla vår verksamhet och söker nya idéer hamnar vi i diskussionen lätt i låsta positioner. Vi blandar friskt fakta, känslor, visioner, hypoteser och logik, vi argumenterar och debatterar. När vi bestämt vad vi tycker eller när vi fått en idé ägnar vi vår kraft till att argumentera för den. Alltför snabbt finner vi att vi hamnat i en position att försvara, att vår prestige sätts på spel.

Man kan inte vara positiv och negativ, objektiv och subjektiv, samtidigt. Man kan inte se fördelar och nackdelar samtidigt för man påverkas i sitt tänkande av hur man mår, glad eller ledsen, lugn eller stressad. Man behöver alltså en metod att tänka efter, som ger kunskap om det egna tänkandet.

Och när en arbetsgrupp hittat en lösning på ett problem så tar man beslut och är nöjd. Men det finns ofta flera svar på en fråga, andra alternativ, och det är inte alls självklart att det första vi kommer på måste vara det bästa. Jakten på alternativ avgör kreativiteten i beslutsfattandet, menar de Bono. Man tar sig förbi det enkla svaret och finner flera andra lösningar.

Modellen med tänkehattarna ger utövarna en chans att strukturera upp sina tankar och på ett tydligt sätt kunna se hur de själva och andra tänker. De sex hattarna förser oss med ett hjälpmedel att rikta uppmärksamheten på sex olika aspekter av en fråga. Hattarna tillåter oss att tänka och säga saker, som vi annars inte kunde tänka och säga utan att sätta vår integritet på spel.

Metoden har två mål, att förenkla tänkandet genom att gripa sig an en sak i taget och att tillåta en omsvängning i tänkandet. Det är en kartläggningsmetod, som gör tänkandet till en process i två stadier och bringar reda i tankarna. Man lägger i lugn och ro alla aspekter av en fråga på bordet. Det kan liknas vid att måla en tavla och använda en färg i taget. Varje färg tycks separat men till slut läggs de ihop och vi ser hela bilden. Först då, när vi ser hela bilden, ser vi de alternativa vägarna och vi kan besluta vilken vi ska välja.

Hur gör man?
Med hjälp av hattarna går man in i ett rollspel, där varje hatt symboliserar ett tänkesätt och där det finns regler för hur man tänker och vad man får säga.

Den blå hatten är samtalsledare, den organiserar tänkandet och står för strukturen. Den har fokus på frågeställningen, anger riktningen på samtalet och sammanfattar. Den blå hatten är ordförande och dirigerar de andra, vem som ska tala och vilka som ska byta hatt till exempel.

De sex hattarna representerar motsatspar: vit är neutral och står för fakta, röd är känsla och intuition. Gul är positiv och står för visioner och fördelar, svart är negativ och ser brister och nackdelar. Den gröna hatten står för kreativitet i motsats till den blås kontroll. Dessa sex färger representerar olika angreppssätt och aspekter på frågeställningen och de presenteras en efter en. Varje person i gruppen tilldelas en hatt och man är bunden att tänka och uttrycka sig enligt den färgens karaktär. Det är svårt i början, det gäller att gå in i rollen, inte falla tillbaka i sitt vanliga sätt att tänka. Den blå hatten kontrollerar att man följer karaktären och fördelar ordet.

En grupp barnbibliotekarier ville tänka nytt, göra sig av med gamla traditioner i tänkandet, och finna svar på frågeställningen: Hur gör vi biblioteket begripligt för barnen? Den gröna hatten uppmanas att presentera en kreativ idé, ett förslag var att skippa hela SAB-systemet på barnavdelningen och istället utgå från barnens frågor och behov. Den gula hattens uppgift är att bejaka, finna fördelar med förslaget och föreslå konstruktiv utveckling. Den svarta hatten söker hinder och problem och är negativ till idén. Sedan får den röda hatten släppa loss sina känslor, ingen logik eller förklaring behövs. ”Hur känns det här? Vad tycker jag om detta?” Den blå hatten kan då uppmana den vita hatten att presentera objektiva fakta och information, som ger bakgrund och innehåll till förslaget. Den gula hatten kan korrigera sitt tänkande efter att fakta och hinder framlagts, men alltid i positiv anda.

Så fortsätter man att diskutera, att vända och vrida på perspektiven. Samtalsledaren kan uppmana deltagarna att byta hattar, han kan be någon sätta på sig en speciell hatt, han kan uppmana alla att bära samma färg. Den gröna hatten sprutar idéer och finner de alternativa förslagen, de som faller utanför gängse ramar. Till sist summerar den blå hatten: ”Vad har vi kommit fram till? Hur har vi tänkt?” Gruppen beslutar vilken väg man vill prova att gå.

Den här metoden ger deltagarna ett metakognitivt språk för att tänka, en förmåga att veta vad vi vet och vad vi inte vet. Det ger en förmåga att lägga upp en strategi för hur vi ska producera den information vi behöver. Vi blir medvetna om våra egna steg och strategier när vi löser problem och reflekterar över vårt eget tänkande.

Slutsatser
De sex tänkande hattarnas metod tillhandahåller ett språk, som fungerar bäst när det blivit gemensamt. När en arbetsgrupp tillägnat sig metoden med de olika hattarnas tänkesätt blir det mycket användbart. Det blir ett språkbruk som införlivas i vardagen. I de aktuella barnbibliotekariernas fortsatta samtal hörde man kommentarer som: ”nu har jag den röda hatten på mig” och ”nu får du ta av dig den svarta hatten” och alla förstod omedelbart vad som menades. Ju mer hattarna används, i desto högre grad blir de en del av tänkandekulturen i en arbetsgrupp. Metoden kan provas i alla verksamhetsrelaterade frågeställningar på ett bibliotek. Det är en strukturerad konkret arbetsmodell som utvecklar tänkandet, skapar nya idéer och garanterar bättre beslut.

Lästips
de Bono, E.; Sex tänkande hattar, Brombergs, 1987
Ericson, V.; Sex tänkande hattar : beskrivning av ett arbetssätt. Examensarbete 10 p, Linköpings universitet 2003